Åk 7-9

Elever i åk 7-9 är familjära med digitala medier och med Media Smart får de möjlighet att fördjupa sig i olika digitala medier och dess uttrycksformer med hjälp av granskningsmoment, diskussioner och bildskapande samtidigt som de lär sig om reklamens påverkan i reklambudskap och olika mediers påverkan som exempelvis Facebook.

Media Smart för högstadiet består av ett antal lektioner som syftar till att ge eleverna en fördjupad förståelse och kunskap om reklam. Inom områden som etik, lagar och sociala medier får eleverna arbeta med ett antal enkla och roliga övningar.  I lektionen ”Gymnasievalet” får eleverna arbeta med gymnasievalet och reflektera över betydelsen av att allt fler skolor gör allt mer reklam – bra eller dåligt för eleven?

Målet är att eleverna med hjälp av Media Smart ska kunna veta vad som skiljer reklam från information, kritiskt kunna granska ett reklambudskap samt tyda och tolka en avsändare av ett budskap. Kort och gott vill vi utbilda morgondagens smartaste konsumenter!

Du som lärare kan använda hela eller delar av materialet. Varje lektion är fristående och du kan arbeta med dem i den ordning som passar er bäst.

Till en del lektioner finns ett eller flera klipp, både rörliga och stillbilder. Ni kan använda dessa eller söka fram andra exempel. Till varje exempel finns det frågeställningar som ni kan arbeta med individuellt, i grupper eller i helklass. Några av lektionerna innefattar även övningsuppgifter för eleverna att göra enskilt eller i grupp.

Lycka till!

Ur läroplan (Lgr22)

Skolan ska aktivt verka för jämställdhet. Skolan ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för flickor och pojkar, kvinnor och män. I enlighet med grundläggande värden ska skolan också främja interaktion mellan eleverna oberoende av könstillhörighet.

Genom utbildningen ska eleverna utveckla en förståelse av hur olika  föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska könsmönster och hur de kan begränsa människors livsval och livsvillkor.

Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska information, fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.

Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt deras vilja att pröva och omsätta idéer i handling och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens och ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

KURSPLANER HÖGSTADIET

Bild (Lgr22)

I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin krea­tivitet och sitt intresse för att skapa och kommunicera visuellt. Genom un­der­visningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla idéer samt över­väga olika lösningar och tillvägagångssätt i det bildskapande arbetet. Eleverna ska också uppmuntras att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bild­bud­skap utformas i olika medier. Undervisningen ska också ge eleverna möj­lig­heter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap och bidra till att ele­verna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, både i nutid och his­to­riskt. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att använda sina kunskaper om olika typer av bilder i det egna bildskapandet.

Bildframställning

  • Rättigheter och skyldigheter samt etiska frågeställningar vid användning och spridning av bilder. Eventuella konflikter mellan yttrandefrihet och integritet vid användning och spridning av bilder.

Bildanalys

  • Mediebilders utformning och påverkan och hur dessa bilder kan tolkas och kritiskt granskas.
  • Bilder som behandlar identitet och maktrelationer, till exempel sexualitet, etnicitet och kön. Hur dessa perspektiv gestaltas och konstrueras.
  • Hur bilder kan kopplas till egna erfarenheter och företeelser i elevernas visuella kulturer. Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders innehåll, uttryck och funktioner.

Samhällskunskap (Lgr22)

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att analysera samhälls­frå­gor ur olika perspektiv samt möjlighet att utveckla förståelse för hur olika int­ressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck. Eleverna ska också ges verk­tyg att kritiskt granska hur olika aktörer försöker påverka samhälls­utveck­lingen genom information, ståndpunkter och argument i olika sammanhang och källor. Genom undervisningen ska eleverna vidare ges möjlighet att uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Däri­genom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet menings­utbyte om samhällsfrågor.

Information och kommunikation

  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt sam­hälle.
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.

Granskning av samhällsfrågor

  • Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör sam­hälls­frågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.
  • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.
  • Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier.

Svenska (Lgr22)

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skil­da medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar för­må­gan att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Ele­ver­na ska ges möjlighet att kommunicera i digitala miljöer med interaktiva och föränderliga texter. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig ge­nom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att ele­verna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar infor­ma­tion från olika källor.

Läsa och skriva

  • Analys av texter med koppling till upphovsperson, tid och andra texter samt utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor.
  • Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av tex­ter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Disposition och redigering av texter med hjälp av digitala verktyg. Bear­bet­ning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.

Tala, lyssna och samtala

  • Olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kun­ska­per, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera och be­möta argument.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. An­pass­ning av språk, innehåll och disposition till syfte, mottagare och samman­hang. Talmanus och olika verktyg för att planera och genomföra muntliga presentationer, såväl med som utan digital teknik.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors till­för­lit­lig­het med ett källkritiskt förhållningssätt.

Hem- och konsumentkunskap (Lgr22)

Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att ele­ver­na utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsum­tions­val i hemmet.

Undervisningen ska också bidra till att eleverna ut­veck­lar kunskaper om konsumtionens villkor samt om betalning, sparande, kre­diter och lån. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att göra välgrundade val när det gäller privatekonomi och kunna hantera olika problem och situa­tio­ner som en ung konsument kan ställas inför.

Privatekonomi och konsumtion

  • Att handla på kredit, teckna abonnemang samt låna och spara pengar.
  • Skillnaden mellan saklig konsumentinformation och annan påverkan på kon­sumtionsval. Reklam i olika former, även dolda reklambudskap.
  • Konsumenters rättigheter och skyldigheter. Garanti, reklamation, ånger­rätt, öppet köp och köp från privatperson samt skillnad mellan köp i butik och på internet.