NIX-Telefon, samtycke och avtal – vad gäller?

Att vara NIX:ad innebär att man slipper säljsamtal. Vi går igenom vilka som ändå får ringa, hur avtal på telefon fungerar och vad man kan göra om något känns fel. Eleverna får också träna på att skilja mellan vanlig reklam och information från samhällsnyttiga organisationer.

I den här lektionen får eleverna lära sig vad det innebär att vara NIX:ad

Företag använder telefonen för att sälja produkter och tjänster, samla in pengar eller informera om erbjudanden. För många är sådana samtal helt okej, medan andra tycker att de är störande, påträngande eller otrygga.

Därför finns regler som ska göra det möjligt för människor att själva bestämma om de vill få marknadsföring via telefon.

 

Ett gemensamt sätt att säga nej

NIX Telefon är ett register där privatpersoner kan registrera sitt telefonnummer om de inte vill bli uppringda i försäljnings-, marknadsförings- eller insamlingssyfte.

NIX Telefon är en del av näringslivets självreglering. Det betyder att branschen själv har skapat gemensamma regler och ett system som hjälper företag att respektera människors önskemål.

Företag som ska ringa privatpersoner måste kontrollera NIX-registret när reglerna kräver det. Om ett nummer är spärrat ska företaget normalt inte ringa dit i marknadsföringssyfte.

NIX är däremot inte en teknisk spärr som automatiskt stoppar alla samtal. Det är ett register som uppringande företag ska kontrollera och respektera.

 

Ibland får ett företag ändå ringa

Det finns situationer där ett företag kan få ringa även om telefonnumret finns i NIX-Telefon.

Det kan till exempel vara om personen tydligt har sagt ja till att just det företaget får ringa. Ett sådant ja måste vara tydligt. Att till exempel tacka ja till ett nyhetsbrev via e-post betyder inte automatiskt att man också har tackat ja till säljsamtal.

Ett företag kan också i vissa fall få kontakta en person som redan är kund, till exempel med erbjudanden om liknande produkter eller tjänster. Men kunden har alltid möjlighet att säga nej till fortsatt telefonmarknadsföring från företaget.

Alla telefonsamtal är inte heller marknadsföring. Ett samtal om till exempel en bokad leverans, en tid hos tandläkaren eller annan praktisk information har ett annat syfte än att sälja något.

 

NIX gäller telefonsamtal

NIX Telefon gäller samtal via telefon. Marknadsföring genom exempelvis sms och e-post omfattas av andra regler och kräver i många fall att personen först har sagt ja.

 

Barn har ett särskilt skydd

Direktmarknadsföring får inte riktas till barn under 16 år, exempelvis genom säljsamtal. Det skyddet gäller oavsett om telefonnumret finns i NIX eller inte.

Den som är under 18 år har också ett särskilt skydd när det gäller avtal. Minderåriga kan som huvudregel inte själva ingå bindande avtal på samma sätt som vuxna och behöver ofta vårdnadshavarens godkännande.

 

Ett muntligt ja räcker inte

Om ett företag på eget initiativ ringer en konsument för att sälja en vara eller tjänst räcker det inte att personen säger ja under telefonsamtalet.

Efter att samtalet är avslutat måste konsumenten få erbjudandet och acceptera det skriftligen för att avtalet ska bli giltigt. Tanken är att personen ska kunna läsa igenom erbjudandet och fundera i lugn och ro innan hen bestämmer sig.

Ett exempel:

Sara tröttnar på att olika företag ringer henne flera gånger i veckan för att sälja elavtal och abonnemang. Hon registrerar därför sitt telefonnummer hos NIX Telefon.

Efter det ska företag som omfattas av reglerna kontrollera NIX-registret och låta bli att ringa henne i marknadsföringssyfte.

På så sätt hjälper NIX Telefon människor att själva bestämma vilka typer av samtal de vill ta emot

Börja med att läsa upp introduktionen om NIX Telefon för eleverna. Låt dem sedan komma igång genom att diskutera frågorna.

NIX-Telefon finns till för att göra det möjligt för privatpersoner att på ett enkelt sätt informera försäljare och marknadsförare om att de inte önskar telefonsamtal i försäljnings- marknadsförings- eller insamlingssyfte. När en person NIX:at sig kommer hen med i NIX-Telefon, ett register med privatpersoners telefonnummer.

Enligt marknadsföringslagen är personer som arbetar med marknadsföring skyldiga – med vissa undantag – att kontrollera om en privatpersons telefonnummer finns i registret NIX-Telefon innan samtal i försäljnings- marknadsförings- eller insamlingssyfte rings till denne.

Diskutera i helklass

  • Varför väljer en del privatpersoner att nixa sig?
  • Finns det företag eller organisationer som ni kan tänkas vilja få information ifrån?
  • Vad betyder samhällsintresse?
  • Ge exempel på några organisationer eller föreningar som förmedlar information eller marknadsundersökningar som är av samhällsintresse.
  • Vad är en marknadsförare?

Liam är 14 år. Eftersom han är under 18 år är det hans mamma som står på för hans telefonabonnemang. Liams mobiltelefon ringer och någon säger: 

Hej! Det är Anders på Mobiltelefonbolaget. Hur står det till? Vi ser att du har ett gammalt abonnemang som det är toppenläge att uppdatera. Du får mer surf och tillgång till flera tjänster, det låter väl bra? Det innebär inga kostnader för dig i nuläget. Det enda du behöver göra är att svara på några frågor. Har du telefonnummer 070-1234567?

– Ja, svarar Liam

Och du vill förlänga ditt abonnemang och få tillgång till mer surf?

– Ja, svarar Liam

Anders ställer några andra frågor till Liam och Liam tycker att det låter bra så han svarar ja på alla frågor.

– Toppen, då var det klart, bara att ringa och surfa på!

Genom att Liam svarat ja på frågorna har han nu ingått ett avtal med Mobiltelefonbolaget. Några dagar senare får Liams mamma ett brev med ett nytt avtal och en räkning från Mobiltelefonbolaget. Hon blir väldigt upprörd, först blir hon arg på Liam och sedan på Mobiltelefonbolaget. Vad ska de göra nu? Resonera kring följande:

Diskutera i grupp eller helklass:

  • Är avtalet som Liam ingått giltigt?
  • Får en person teckna ett avtal om hen är under 18 år?
  • Vad är det som gäller när någon under 18 år har en telefon där föräldrarna står för abonnemanget?
  • Har det någon betydelse om Liams telefonnummer är NIX:at?
  • Har Mobiltelefonbolaget brutit mot NIX:Telefons regler?
  • Vad kan de göra för att ta sig ur det nya avtalet?

Fakta:

Det går ofta att ångra ett avtal som ingåtts på telefon – särskilt om det handlar om ett barn eller om man känner sig lurad. Då kan man kontakta företaget och hänvisa till distansavtalslagen eller be om hjälp från Konsumentverket

Övning 1

Ellen har NIX:at sig men har ändå fått samtal från försäljare. Ange vilka olika skäl det kan finnas till att Ellen får samtal trots att hon är NIX:ad.

Vad ska Ellen säga till dem som ringt henne trots att hon är NIX:ad?

Fakta

Om du blir uppringd trots att du är NIX:ad

  • Du kan säga att du är NIX:ad och be dem att ta bort ditt nummer
  • Du har rätt att inte bli kontaktad i försäljningssyfte
  • Om företaget ringer igen, kan du anmäla samtalet till NIX-nämnden eller Konsumentverket

Du hittar mer information på nixnamnden.se 

Övning 2

En budfirma ringer för att fråga var den ska lämna ett paket som du redan har beställt. Personen försöker inte sälja något mer.

Övning 3

Vilka måste följa NIX-Telefons spärrlista? Diskutera även när samtal från organisationer och insamlingsstiftelser är okej och vad de kan ha för anledning att ringa.

  • Naturskyddsföreningen
  • Telia
  • Vattenfall
  • MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap)
  • Finax bank
  • SIFO
  • Svenska Kyrkan
  • Viasat
  • Kronofogdemyndigheten
  • Lantmännen
  • Länsförsäkringar
  • Socialdemokraterna
  • Volvo personbilar
  • Polismyndigheten
  • Hjärt-Lungfonden
  • UNICEF
  • Strålskyddsstiftelsen
  • BRIS
Diskutera:
  • Vilka av aktörerna får kontakta dig trots att ditt nummer är spärrat? (t.ex. MSB, Svenska kyrkan, Hjärt-Lungfonden, SIFO…)
  • När är det okej? När är det ett brott?

Det finns två vanliga sätt att styra om marknadsföring får skickas eller ringas till en person: opt-out och opt-in.

Opt-out – du säger nej om du inte vill

NIX-Telefon bygger i grunden på en opt-out-modell. Det betyder att telefonmarknadsföring i vissa situationer kan vara tillåten utan att personen först har sagt ja. Den som inte vill ha sådana samtal över huvud taget kan registrera sitt nummer i NIX-Telefon eller säga direkt till ett enskilt företag att hen inte vill bli kontaktad framöver.

Opt-in – du säger ja innan kontakten

Opt-in fungerar tvärtom. Då behöver personen först lämna ett tydligt godkännande innan marknadsföringen får ske. Ett sådant samtycke ska vara frivilligt och tydligt och gälla den typ av kontakt som personen faktiskt har sagt ja till.

I praktiken

  • Opt-out: ”Du kan kontakta mig om jag inte har sagt nej.”
  • Opt-in: ”Du får kontakta mig först när jag har sagt ja.”

Diskutera: Vilken modell ger störst frihet för företag att ta en första kontakt? Vilken ger individen störst kontroll innan kontakten sker? Vilka för- och nackdelar kan finnas med båda?

Alla problematiska telefonsamtal är inte samma sak. Det är viktigt att skilja mellan ett företag som bryter mot regler för marknadsföring och någon som försöker lura till sig pengar eller uppgifter.

Ett marknadsföringssamtal som går fel

Det kan till exempel handla om att ett företag ringer trots en NIX-spärr, fortsätter ringa efter att personen sagt nej eller ger otydlig information om ett erbjudande. Sådana händelser kan vara överträdelser av regler för marknadsföring och kan anmälas till exempelvis NIX-nämnden eller Konsumentverket beroende på vad som har hänt.

Misstänkt bedrägeri

Bedrägeri handlar i stället om att någon medvetet försöker lura en person för att få pengar, lösenord, BankID, kortuppgifter eller annan känslig information. Den som ringer kan till exempel låtsas vara från banken, polisen eller ett känt företag och försöka skapa stress eller rädsla.

Om ett samtal verkar vara ett bedrägeriförsök:

  • Avsluta samtalet. Lämna inte ut koder, lösenord eller andra känsliga uppgifter.
  • Använd aldrig BankID på uppmaning av en oväntad uppringare.
  • Berätta för en vuxen du litar på och spara information om samtalet om det går.
  • Misstänkt bedrägeri eller bedrägeriförsök kan polisanmälas. Om pengar eller bankuppgifter kan vara i fara bör banken också kontaktas direkt.

Kom ihåg: NIX-Telefon reglerar marknadsföringssamtal. Det är inte ett skydd mot bedragare, eftersom bedragare inte följer reglerna.

Läs NIX-Telefons regler och Konsumentverkets information om marknadsföring till barn. Misstänkta överträdelser av NIX kan anmälas till NIX-nämnden. Marknadsföring som riktas till barn kan anmälas till Konsumentverket.

NIX handlar om människors val av kontakt och uppringarens ansvar att respektera det valet. Tillåtelse att ringa betyder inte att mottagaren har köpt något.

Du kan tacka nej och avsluta samtalet. Du kan också säga till ett företag att du inte vill ha fler marknadsföringssamtal. Ta hjälp av en vuxen om du är osäker.

Om det kommer ett betalningskrav för något som inte har beställts, spara underlaget och ta hjälp av någon vuxen för att protestera skriftligen till företaget. Att bestrida betyder att förklara varför man inte accepterar kravet. Det är en annan åtgärd än att anmäla marknadsföringen.

Misstänkta överträdelser av NIX-Telefon kan anmälas till NIX-nämnden. Marknadsföring som riktas till barn kan anmälas till Konsumentverket. Där finns också vägledning om telefonförsäljning.

 

Avsluta med tre meningar

Skriv en mening om varje sak:

  1. Skillnaden mellan att få ringa och att ha ett giltigt avtal.
  2. Skillnaden mellan att lämna ett telefonnummer och att samtycka till telefonmarknadsföring.
  3. En sak du kan göra om ett samtal eller ett betalningskrav verkar fel.

Vad är okej i reklam?

Vad är tillåtet, vad är vilseledande och vad är bara dålig smak? Vi går igenom hur reklam granskas, vilka som har ansvar – och hur etik och lag kompletterar varandra.

I den här lektionen får eleverna undersöka var gränserna går i reklam.

Reklam är en del av vår vardag – den påverkar hur vi tänker, vad vi köper och hur vi ser på oss själva och andra. Men ibland går reklam över gränsen. Den kan vara överdriven, vilseledande eller till och med kränkande. Därför finns både lagar och etiska regler som ska skydda oss som konsumenter.

Här är några viktiga aktörer:

Konsumentombudsmannen (KO) – har i uppgift att se till att företag följer marknadsföringslagen. Om KO anser att reklam bryter mot lagen, kan myndigheten stämma företaget i Patent- och marknadsdomstolen.

Marknadsföringslagen – förbjuder vilseledande eller aggressiv marknadsföring.

Reklamombudsmannen (RO) – granskar om reklam följer etiska regler. Det kan till exempel handla om reklam som uppfattas som stötande, kränkande eller könsdiskriminerande.

NIX nämnden – Hit anmäler du telefonsamtal, SMS, Mail eller reklam i brevlådan som du på förväg inte tackat ja till.

Tillsammans ser de till att reklam följer både lagens regler och sunt förnuft.

Frågor att diskutera

  • Varför tror du att det finns regler för hur reklam får se ut?
  • Hur kan reklam påverka hur vi ser på t.ex. kön, kroppar och ideal?
  • Kan reklam vara tillåten enligt lagen – men ändå kännas fel?

Gör ett quiz i helklass eller parvis. Läs upp en situation och låt eleverna svara:

  • Konsumentombudsmannen (KO)
  • Marknadsföringslagen (ML)
  • Reklamombudsmannen (RO)
  • NIX nämnden 

Sex olika situationer:

1: Ett företag lovar i reklam att du ska bli supersmart på en vecka med ett kosttillskott.

– Vilken instans hanterar detta?

2: En klädkedja använder bilder som många tycker är sexistiska.

– Vem granskar detta?

3: Du får ett sms som försöker lura dig att klicka på en länk för att vinna en mobil.

– Vem kan agera?

4:  En reklambild visar bara killar i sportkläder – tjejerna står bredvid och ler.

– Vem kan titta på detta?

5: Ett företag påstår att deras schampo botar mjäll, fast det inte stämmer.

– Vem får säga till?

6: En familj får upprepade reklamutskick hem, trots att familjen tidigare tackat nej till att få adresserad reklam från företag de inte har relation till.

– Vart anmäler du detta?

 

Snabbfacit:

 1 – KO / ML | 2 – RO |  3 – KO / ML |  4 – RO |  5 – KO / ML  | 6 – NIX nämnden |

1. Ett företag lovar i reklam att du ska bli supersmart på en vecka med ett kosttillskott.

KO / Marknadsföringslagen

Det här är ett exempel på vilseledande reklam. Konsumentombudsmannen kan ingripa när företag påstår saker som inte är sanna eller bevisade, särskilt om det handlar om hälsa eller effekt.

2. En klädkedja använder bilder som många tycker är sexistiska.

Reklamombudsmannen (RO)

RO granskar reklam som kan uppfattas som kränkande, stötande eller könsdiskriminerande. Även om det inte bryter mot lagen, kan det bedömas som oetiskt.

3. Du får ett sms som försöker lura dig att klicka på en länk för att vinna en mobil.

KO / Marknadsföringslagen

Detta räknas som aggressiv eller vilseledande marknadsföring. KO kan agera mot sådana fall, särskilt när någon försöker lura till sig information eller pengar.

4. En reklambild visar bara killar i sportkläder – tjejerna står bredvid och ler.

Reklamombudsmannen (RO)

Det här är ett exempel på stereotyp eller sned könsrepresentation i reklam. RO kan ta emot anmälningar och granska sådana fall utifrån etiska riktlinjer.

5. Ett företag påstår att deras schampo botar mjäll, fast det inte stämmer.

KO / Marknadsföringslagen

Att säga att en produkt gör något den inte kan är vilseledande enligt lagen. KO ansvarar för att stoppa sådana påståenden och kan gå till domstol om det behövs.

6. En elevs förälder får upprepade reklamutskick hem, trots att familjen tidigare tackat nej till att få adresserad reklam från företag de inte har relation till.

NIX nämnden

Det här gäller adresserad direktreklam som skickas trots att mottagaren tidigare har tackat nej.

NIX-nämnden prövar den här typen av fall och bedömer om företaget:

  • har gjort en korrekt spärrkontroll
  • följer reglerna för hur privatpersoner får kontaktas
  • skickar reklam till personer de inte har en relation med

Om företaget brutit mot reglerna kan NIX-nämnden rikta kritik och kräva förändringar.

Diskutera i helklass:
  • Vem tycker du har störst ansvar för att reklam är schysst – företagen, myndigheterna eller vi som ser den?
  • Varför är det viktigt att reklam granskas både av lagar och etik?
  • Finns det någon sorts reklam du tycker borde granskas mer? Varför?
  • Vad har du lärt dig om skillnaden mellan lag och etik i reklam?
  • Vad kan du själv tänka på för att inte bli lurad av reklam?

Så får reklamen inte göra

Reklam får inte luras – det finns regler som säger det. Men ibland händer det ändå att reklam är otydlig, överdriver eller till och med försöker lura oss.

I den här lektionen får eleverna lära sig vad som är vilseledande reklam, vilka som jobbar med att stoppa den – och vad man ska tänka på för att känna igen reklam som inte följer reglerna.

I Sverige finns det regler som säger att reklam inte får:

  • Ljuga eller överdriva
  • Låtsas vara något annat än reklam
  • Lura barn eller någon som inte förstår vad det handlar om.

Konsumentverket och Reklamombudsmannen

I Sverige är det Konsumentverket som har hand om lagarna kring reklam. Konsumentverket är en myndighet som jobbar direkt under regeringen. De jobbar med att skydda oss konsumenter, alltså alla som handlar och ser reklam.

Det finns också något som heter Reklamombudsmannen. De jobbar med att titta på reklam och säga om den är schysst eller inte – även om den inte bryter mot lagen.

Tillsammans hjälper Konsumentverket och Reklamombudsmannen att hålla koll på att reklam följer både regler och sunt förnuft.

Prata om

  • Varför tror du att det inte är tillåtet att luras i reklam?
  • Vad skulle kunna hända om reklam fick säga vad som helst?
  • Har du sett någon reklam som du tyckte var överdriven eller lurig?
  • Finns det grupper i samhället som behöver mer skydd mot reklam som luras?

Gå igenom tre enkla beskrivningar av reklam som inte följer reglerna. Låt eleverna säga vad de tycker är fel – och varför.

Exempel 1:

”Bli supersmart på en vecka!”

En reklam säger att du blir mycket smartare bara genom att ta ett piller varje dag.

→ Vad känns överdrivet eller fel här?

Exempel 2:

”Reklamen som ser ut som ett spel”

Ett spel för barn visar bilder på olika prylar man kan köpa – men det syns inte att det är reklam.

→ Hur märker man att det är reklam? Är det tydligt?

Exempel 3:

”Supergod läsk – utan socker!”

Men i det finstilta står att den visst innehåller socker.

→ Vad är vilseledande här?

Eleverna arbetar i par eller smågrupp.

Uppgift:

Skapa en reklam som är tydlig och schysst. Det kan vara för t.ex. en reflex, skolfrukt eller något man vill tipsa andra om.

Fundera på:

  • Vad är budskapet?
  • Hur ser man att det är reklam?
  • Hur har ni säkrat att er reklam inte luras på något sätt?

Eleverna kan rita en affisch, skriva ett manus eller spela in ett enkelt reklamklipp.

Avsluta lektionen med en gemensam reflektion:
  • Varför får man inte luras i reklam?
  • Hur kan vi veta om något är vilseledande?
  • Vem hjälper till att stoppa reklam som inte är okej?

Tips! Om du ser något som är vilseledande eller lurigt så kan du visa för en vuxen och få hjälp att anmäla annonsen. Läs mer på Reklamkollen.