Influencers och smygreklam

I dag använder många företag influencers för att nå unga. Men all reklam märks inte upp som reklam – ibland händer det att inlägg som ser personliga ut egentligen är marknadsföring.

I den här lektionen får eleverna diskutera influencers, vad som gäller enligt lagen, och reflektera över sitt eget ansvar som följare.

Influencers har stort inflytande över sina följare – därför använder företag dem för att marknadsföra produkter. Det kan handla om allt från smink till energidryck eller kläder. Men det är inte alltid tydligt att det är reklam. Detta kallas smygreklam – och det är inte tillåtet enligt marknadsföringslagen.

Vid en granskning av flera stora svenska influencers upptäckte Konsumentverket att många av deras inlägg bröt mot lagen – eftersom det inte framgick att det handlade om reklam.

Det finns tydliga regler som säger att reklam måste märkas ut. Om det inte framgår direkt att något är reklam, kan både företaget och influencern granskas av Konsumentverket, tvingas ta bort inlägget eller i vissa fall betala böter.

För att göra det enklare att följa reglerna har branschorganisationer inom kommunikation tagit fram gemensamma riktlinjer för reklam i sociala medier. Syftet är att hjälpa både företag och influencers att visa tydligt vad som är reklam – så att det blir lättare att göra rätt.

Riktlinjerna bygger på marknadsföringslagen och etiska regler, och ger konkreta råd om hur reklam ska märkas för att vara tydlig och ärlig. Målet är att göra det enklare att följa reglerna – många vill göra rätt, men är osäkra på vad som faktiskt gäller.

Diskussionsfrågor:

  • Följer du någon influencer? Hur märker du om de gör reklam?
  • Vad tycker du är skillnaden mellan tips och reklam i sociala medier?
  • Tror du att det alltid syns när det är ett samarbete? Varför eller varför inte?
  • Vad kan hända om det inte är tydligt vad som är reklam?
  • Kan ett inlägg kännas som reklam – även om en influencer inte fått betalt eller gratisgrejer?

Diskussionsfrågor – Lärarstöd:

1. Följer du någon influencer? Hur märker du om de gör reklam?

Ledtrådar: Elever kan nämna ”samarbete”, ”annons”, ”ad”, rabattkoder, länkar i bio.

Tips: Fånga upp elevernas exempel – fråga om reklamen är tydlig eller inte, och om det påverkar vad de tycker om inlägget.

2. Vad tycker du är skillnaden mellan tips och reklam i sociala medier?

Ledtrådar: Ett tips är oftast fritt från krav; reklam är ofta styrd av ett företag.

Tips: Lyft att en influencer ibland gör reklam på ett sätt som liknar ett personligt tips – gråzoner är vanliga.

3. Tror du att det alltid syns när det är ett samarbete? Varför eller varför inte?

Ledtrådar: Vissa märker ut samarbeten tydligt, andra gör det otydligt eller inte alls.

Tips: Be eleverna fundera på om de sett exempel där reklamen inte varit tydlig.

4. Vad kan hända om det inte är tydligt vad som är reklam?

Ledtrådar: Konsumenter kan bli lurade, tappa förtroendet, påverkas omedvetet.

Tips: Lyft att lagstiftningen finns för att skydda konsumenter – särskilt unga.

5. Kan ett inlägg kännas som reklam – även om influencern inte fått betalt eller gratisgrejer?

Ledtrådar: Egenintresse (t.ex. att göra reklam för egna produkter), vänskap, lojalitet, framtida samarbeten.

Tips: Det här är en bra öppning för att prata om värderingar, trovärdighet och gråzoner.

 

Eleverna jobbar enskilt eller i par med fem situationer där de får fundera över vem som har ansvar (företaget eller influencern) när reklam via influencers bryter mot reglerna.

Situationer – Vad är felet och vem har ansvar?

  • En influencer visar upp ett nytt sminkmärke men skriver inte att det är ett betalt samarbete.
  • En YouTuber visar ett spel och säger att det är “sponsrat” – men inget annat märks i videon.
  • Ett klädföretag skickar gratis produkter till en influencer som lägger upp bilder utan reklammarkering.
  • En influencer tipsar om ett företag där de själva är delägare – utan att säga det.
  • Ett företag betalar för ett inlägg, men säger till influencern att inte skriva ut att det är reklam.

Eleverna arbetar i par med att:

  • Identifiera vad som är fel i varje situation
  • Fundera på vem som bär ansvar (influencern, företaget, båda?)
  • Förklara vad som borde ha gjorts istället

Eleverna får presentera sina svar muntligt eller i en kort skrivuppgift.

Frågor i helklass:
  • Varför tror du att vissa företag inte vill att det märks att det är reklam?
  • Vem har störst ansvar för att reklam märks – influencern eller företaget?
  • Vad kan vi som följer influencers tänka på för att inte bli lurade?
  • Hur vet man att ett inlägg är reklam?

Gymnasievalet – när skolor gör reklam

Hur marknadsför sig gymnasieskolor – och vad innebär det att skolor tävlar om elever?

I den här lektionen får eleverna undersöka hur gymnasieskolor marknadsför sig – och vad det innebär att skolor tävlar om elever.

I Sverige har vi något som kallas fritt skolval. Det betyder att du som elev får välja vilken gymnasieskola du helst vill gå på – oavsett var du bor. Du anger ett förstahandsval, ett andrahandsval och så vidare.

Om du får plats beror på flera saker: dina betyg, hur många andra som söker till samma program, och hur många elever skolan kan ta emot.

Det gäller både kommunala och fristående (privata) skolor. För att locka elever använder många skolor reklam och marknadsföring – precis som företag gör.

Alla skolor får pengar från kommunen för varje elev som går där. Det kallas skolpeng. Ju fler elever en skola har, desto mer pengar får den – och därmed bättre ekonomi.

Det här gör också att skolorna tävlar om dig som elev. Det märks till exempel på skolornas hemsidor, i sociala medier och under öppet hus.

Viktiga begrepp:

  • Fritt skolval: Du får välja vilken skola du vill gå på
  • Skolpeng: Skolan får pengar för varje elev som går där
  • Fristående skola: En skola som drivs av en privat aktör, inte kommunen

Diskutera i helklass:

  • Hur tycker du att det märks att skolor konkurrerar om elever?
  • Vad tittar du (och din familj) på vid val till gymnasieskolan?
  • Varför tror du skolor gör reklam – och vad kan det påverka?
  • Vad för typ av reklam har ni sett för gymnasieskolor?

Dela in eleverna i grupper. Låt varje grupp välja 2–3 gymnasieskolor som gruppen är intresserad av.

Eleverna ska jämföra hur skolorna presenterar sig på sina hemsidor (och även sociala medier om det passar i er undervisning).

Titta efter:

  • Hur beskriver skolan sig själv? Vilka värdeord används?
  • Vad lyfts fram: teknik? trivsel? framtid? status?
  • Hur ser bilderna ut – vad vill skolan att du ska känna?
  • Hur skiljer sig skolorna åt i sin marknadsföring?

Extrafråga: Känns skolornas presentation mer som information – eller som reklam?

Låt grupperna presentera sina jämförelser kort i helklass eller i mindre rundor.

Samla ihop diskussionen med några avslutande frågor:
  • Hur påverkar skolors reklam vad vi tycker om dem?
  • Vad tycker du borde vara viktigast när man väljer skola?
  • Hur kan du tänka källkritiskt när du jämför olika skolor?

En värld utan reklam

Vi tar avstamp i en verklig kampanj där Sveriges Annonsörer bad oss föreställa oss en värld helt utan reklam. Det är ett tankeexperiment som både provocerar och väcker nyfikenhet. Hur påverkas till exempel samhället, skolan och tillgången till nyheter och nyhetsspridning?

Lektionen låter eleverna fundera på en riktigt stor fråga. Vad skulle hända om all reklam bara försvann? Vore det skönt – eller faktiskt ett problem.

Reklam är inget nytt påfund. Redan i antikens Grekland ropade försäljare ut erbjudanden på stadens torg, och i romarriket målades väggar med meddelanden om gladiatorspel och vinförsäljning. I takt med att tryckpressen, tidningar, radio och tv utvecklades, följde också reklamens framväxt – och förändring.

Från handmålade skyltar till avancerade kampanjer på TikTok – reklam har alltid haft samma mål: att få människor att lägga märke till något. Ett budskap. En produkt. Ett varumärke.

I dag är reklamen överallt – i våra appar, på våra tröjor, i skolans idrottshall. Den finansierar tidningar, tv, kollektivtrafik och sport. Den får företag att växa – och påverkar vad vi drömmer om, tycker om och köper.

Man brukar säga:  ”Syns du inte, så finns du inte.” Men vad skulle hända om reklamen försvann?

Tänk så underbart: En värld helt utan reklam!

Åh, vad skönt det vore att slippa reklamen som avbryter mitt i filmen.

Slippa den där skrikiga rösten som försöker sälja diskmaskinstabletter.

Slippa dubbade reklamer med glansiga leenden och överdrivna löften.

Ja, tänk dig en värld där det inte finns någon reklam.

Inga färgglada annonser, inga skyltar i busskurer, inga gratis tidningar, inga sponsrade sportlag. Inget som avbryter, lockar eller försöker få dig att vilja ha något. Bara tystnad. Tomma sidor. Tråkigare tv. Mindre val. Kanske till och med färre jobb.

En gång i tiden lanserade Sveriges Annonsörer kampanjen ”En värld utan reklam” – en annons som både utmanade och satte igång tankar. Den ville lyfta hur viktig reklamen faktiskt är i ett öppet, modernt samhälle – för kulturen, ekonomin och valfriheten. Frågan är lika aktuell än idag.

Läs annonsen nedan och diskutera sedan frågorna.

Tänk så underbart: En värld helt utan reklam

Det höjs en del kritiska röster mot reklam. Att det vore skönt att slippa den. 33 procent av våra riksdagspolitiker är t ex ganska eller mycket negativa till reklam. Och vem vet. Kanske har de rätt. Kanske skulle Sverige vara en mycket bättre plats om all reklam förpassades till första bästa soptipp.

Vi skulle slippa alla tv-kanaler utom ettan och tvåan. Och de som jobbar där skulle inte behöva anstränga sig eftersom de helt saknade konkurrens. Precis som på den gamla goda tiden.

Det skulle vara svårare för nya företag och produkter att göra sig kända, så att de som redan är etablerade kunde ta det lite lugnare med produktutveckling och annat tjafs. Vi skulle inte ha så många, tjocka dagstidningar som tog flera timmar att läsa från pärm till pärm. Vi skulle nog rentav slippa de allra flesta helt och hållet. Och vi skulle definitivt bli av med alla gratistidningar, från Nöjesguiden till Metro. Samma sak med alla nyhetssidor på internet.

Folk skulle inte slösa bort en massa tid på att titta på sport eftersom fotbolls- och hockeylagen skulle bli sämre (inga sponsorintäkter, inga TV-rättighetspengar). Och nästan ingen skulle förresten kunna leva på sin idrott vilket skulle tvinga dem att ta vanliga, hederliga jobb i stället.

Färre skulle åka kollektivt eftersom priserna skulle stiga. Mer plats för dig som ändå vill åka, med andra ord. Vi skulle slippa alla de där radiokanalerna där de bara spelar musik och pratar om sådant som man faktiskt klarar sig utan. Det skulle bli lättare att hitta sin vecko- eller månadstidning eftersom det inte skulle finnas så många kvar. Och vi skulle inte lägga värdefull helgtid på att kolla bostadsannonser.

Det skulle finnas färre tv-serier att förstöra kvällarna med. Det skulle finnas färre drycker, färre ostar, färre glassar, färre klädmärken, färre gymnastikskor. Det skulle överhuvudtaget finnas färre företag vilket skulle leda till att fler blev befriade från sina arbeten.Och vi skulle definitivt ha sluppit den här annonsen.

 

Allt skulle bli lite bättre helt enkelt. Eller så är det kanske tvärtom

Låt eleverna arbeta i grupper med frågorna:

  • Var stöter du på reklam i din vardag – utan att du tänker på det? Tips: tänk på sporttröjor, poddar, appar, affischer, sociala medier.
  • Har du någon gång valt att betala för att slippa reklam? Varför – eller varför inte? Tips: tänk på Youtube Premium? Spotify? Mobilspel?
  • Vad får du “gratis” tack vare reklam – och tycker du att det är värt det? Tänk till exempel på gratistidningar som Mitt i, vissa nyhetssajter, skoltidningar, spelappar eller TV-kanaler.
  • Reklamen i annonsen påstår att utan reklam får vi mindre val, sämre utbud och färre jobb. Håller du med? Varför eller varför inte? Låt eleverna rita eller skriva sitt svar och dela med en kompis eller i liten grupp.
  • Om du fick ta bort reklam från en enda plats i ditt liv – var skulle det vara? Och vad skulle du kunna förlora på köpet?
  • Tänk om skolan finansieras med reklam – vilka risker och möjligheter skulle det innebära?
  • Kan reklam vara mer än bara störande? Har du sett reklam som varit smart, kul eller viktig?

Låt grupperna presentera sina tankar för resten av klassen – gärna kort, kreativt och med glimten i ögat. Det behöver inte vara perfekt – det viktiga är att visa hur man har tänkt. De kan till exempel:

  • Berätta något de reagerade på i kampanjen ““En värld utan reklam”.
  • Nämna en fråga där det blev extra mycket diskussion i gruppen
  • Lyfta någon oväntad fördel eller nackdel med att leva utan reklam
  • Uppmuntra eleverna att jämföra – tänker ni lika, eller ser ni helt olika på reklamens roll?

När reklam smyger in i skärmtiden

Vad gör vi egentligen framför skärmen – och var möts vi av reklam?

I den här lektionen får eleverna fundera över sina medievanor och fundera kring hur reklam kan dyka upp i spel, film och sociala medier.

Vi använder skärmar varje dag – till spel, film, läxor och sociala medier. Men hur ser våra medievanor egentligen ut en vanlig dag? Och vad möter vi där – information, underhållning eller reklam?

Den här lektionen hjälper oss att:
  • Fundera över våra egna medievanor
  • Träna på att se var reklamen finns
  • Prata om vad som är lagom och sunt i vårt skärmliv

Här är några exempel från Statens medieråd (2023) om ungas medievanor:

  • Nästan alla barn från 9 års ålder har egen mobil
  • En majoritet i årskurs 4–6 använder sociala medier och spel dagligen
  • Många är online över tre timmar varje dag – utanför skoltid
  • Reklam finns även i spel, appar och videos – ibland utan att det märks

Prata om:

Vad betyder ”medievanor”?

Vilka problem finns det med “för mycket” skärmtid?

Behöver vuxna sätta gränser – eller klarar man det själv?

Använder du nätet för att lära dig något? Hur vet du att det är fakta och inte fejk?

Är det lätt att se när något är reklam?

Var någonstans tycker du att reklam märks mest – i spel, sociala medier eller på andra sidor?

Har du någon gång sett reklam utan att först förstå att det var reklam? Vad hände då?

Eleverna får reflektera över hur en vanlig kväll kan se ut vad gäller deras mediekonsumtion och vilken reklam de stöter på. Eleverna fyller i ett arbetsblad.

ARBETSBLAD ATT SKRIVA UT

  1. Spelade spel
  • Spelade du dator- eller tv-spel?
  • Hur länge spelade du?
  • Var det ett spel du köpt eller ett gratisspel?
  • Såg du någon reklam? I så fall, vad var det reklam för?
  1. Tittade på film eller serier
  • Tittade du på tv:n eller via datorn?
  • Vad tittade du på?
  • Hur länge tittade du?
  • Såg du någon reklam? I så fall, vad var det reklam för?
  1. Använde sociala medier
  • Vilka sociala medier använde du?
  • Vad använde du sociala medier till?
  • Hur länge ungefär höll du på med sociala medier?
  • Såg du någon reklam? I så fall, vad var det reklam för?
  1. Surfade på nätet
  • Vilka sajter besökte du?
  • Vad gjorde du där?
  • Hur länge surfade du?
  • Såg du någon reklam? I så fall, för vad?

Redovisa först:

Låt eleverna redovisa i grupp eller helklass.

Diskutera sedan:

  • Var är det enklast att se vad som är reklam?
  • Hur kan vissa spel vara gratis?
  • Kostar sociala medier något? Om inte – varför finns det reklam där?
Avsluta lektionen med att prata om frågorna helklass:
  • Finns det mycket reklam? Är den bra eller dålig?
  • Har ni några idéer hur unga kan skapa ett sunt skärmliv?

Upptäck reklamen som riktar sig till dig

Barn och unga möts varje dag av reklam som är riktad till just dem.

I den här lektionen får eleverna utforska hur sådan reklam ser ut och var den finns.

Reklam finns överallt – på nätet, i spel, på affischer, i appar och i butiker. Och ofta är den gjord just för barn och unga. Företag vill nå unga eftersom:

  • Barn är nyfikna
  • Barn sätter trender
  • Barn påverkar vad familjer köper

Därför ser vi reklam för saker som godis, läsk, spel, kläder och prylar – ofta i miljöer där barn och unga är.

Reklam – eller bara ett klipp?

På tv finns det regler för vad man får göra i reklam till barn. Men på sociala medier, i spel och på sociala medier finns nästan inga tydliga regler alls. Det kan vara svårt att veta:

  • Om det är reklam eller inte
  • Vem reklamen riktar sig till

Ibland är reklamen inbakad i innehållet, som när någon visar upp ett spel eller en pryl – utan att säga att det är reklam. Därför är det viktigt att titta noga och tänka själv.

Prata om

Låt eleverna fundera och prata i grupp eller helklass:

  • Har du sett reklam som känns riktad till dig?
  • Vad handlade den om? Var såg du den?
  • Hur kan man veta att den är gjord för barn?

Eleverna arbetar individuellt med frågorna nedan. Efteråt redovisar de i mindre grupper eller helklass.

Frågor att arbeta med:

  • Var finns reklam riktad till barn?
  • Hur lätt eller svårt är det att se att något är reklam?
  • Det är vanligt att influencers pratar om ett spel, smink, en pryl eller kläder i videoklipp till exempel. Youtube och Tiktok – utan att det ser ut som reklam. Hur kan man veta om det ändå är reklam?
Avsluta lektionen med en gemensam reflektion:
  • Är det bra eller dåligt med reklam som är riktad till barn?

Motivera ditt svar. Det finns inga rätt eller fel. Det viktiga är att du kan förklara hur du tänker.

NIX Telefon – vem får ringa och varför?

Den här lektionen handlar om NIX Telefon, en tjänst som hjälper människor att slippa säljsamtal.

I den här lektionen får eleverna lära sig vem som får ringa, när det är okej, och hur man ser skillnad på reklam och information.

Lärarstöd och facit

Planering

Planera för cirka 40–45 minuter: bakgrund och samtal 10 minuter, Ellen-övningen 10 minuter, sorteringsövningen 15 minuter och avslutning 5–10 minuter. Eleverna behöver inte använda egna telefoner eller skapa konton.

Efter lektionen ska eleverna kunna beskriva vad NIX-Telefon hjälper människor att göra, skilja mellan olika syften med telefonsamtal och ge exempel på hur man kan tacka nej och ta hjälp.

Att tänka på

NIX-Telefon är en del av självregleringen och ett register som uppringande företag ska förhålla sig till. Det är inte en teknisk blockering av varje samtal. Reglerna omfattar försäljning, marknadsföring och insamling. Undantag finns bland annat för uttryckligt samtycke och vissa kundrelationer. Ett uttryckligt nej direkt till ett företag ska respekteras även om personen är kund.

Direktreklam får inte riktas till barn under 16 år. Det gäller exempelvis försäljning per telefon direkt till barnet, även när numret inte finns i NIX. Ansvaret för att följa reglerna ligger hos det uppringande företaget.

Använd de påhittade fallen. Eleverna ska inte behöva visa privata meddelanden, telefonnummer eller familjens avtal. Ingen behöver berätta om egna obehagliga upplevelser. Låt elever som inte vill spela rollspel formulera ett svar skriftligt i stället.

Ibland ringer företag människor för att sälja saker, exempelvis mobilabonnemang, strumpor eller prenumerationer. Det finns de som tycker att sådana samtal stör och vill kunna säga nej tack till sådana samtal.

NIX telefon är en ”spärr-tjänst” dit man kan anmäla sitt telefonnummer för att ”berätta att”:

  • ”Jag vill inte bli uppringd av företag som vill sälja eller samla in pengar.”

När ett nummer är ”nixat” får företag inte ringa för att sälja något.

Men det finns några tillfällen då samtal ändå kan vara tillåtna:

  • Om man redan är kund hos ett företag och de ringer om sådant man redan använder, t.ex. mobiloperatören som ringer om ett befintligt mobilabonnemang där bindningstiden håller på att ta slut.
  • Om man själv tidigare har tackat ja till att bli kontaktad av det företaget, det kallas för samtycke.

Om samtalet bara handlar om information, alltså inte säljer eller samlar in pengar. Då kan vissa organisationer ringa, som en kyrka som berättar om verksamhet i området. Det viktiga är att de som ringer måste följa reglerna och de får inte låtsas ”informera” om de egentligen vill sälja eller samla in pengar.

Prata om:

  • Hur skulle det kännas om företag ringde dig för att sälja saker?
  • Varför är det bra att man kan säga nej till sådana samtal?
  • Varför får vissa ändå ringa, även om man är nixad?
  • Vad är skillnaden mellan att sälja något och att bara informera om något?

Läs om Ellen:

Ellen bor med sin pappa. En kväll ringer det på Ellens mobil. Det är ett företag som vill sälja tandkräm. Men pappa har anmält Ellens nummer till NIX Telefon. Får de ändå ringa?

Fundera tillsammans:

  • Har företaget gjort rätt?
  • Vad skulle Ellen eller hennes pappa kunna säga?

Svarsstöd

  1. Säljaren ska avbryta försäljningen till Ellen när det framgår att hon är 11 år. Det är företaget som ansvarar för att följa reglerna.
  2. Ellen kan säga: ”Jag vill inte köpa något. Nu lägger jag på.” Hon behöver inte argumentera.
  3. Hon kan berätta för sin pappa eller en annan vuxen hon litar på. Den vuxna kan hjälpa henne att spara uppgifter om samtalet och vid behov kontakta företaget eller anmäla marknadsföringen som skett trots att inget kundförhållande finns och att numret är registrerat i spärr-listan NIX-Telefon.
  4. Särskilt skydd för barn gäller oavsett om telefonnumret är NIX:at eller ej.

Läs upp olika exempel – får företag ringa eller inte, till en person som har Nixat sitt telefonnummer?

Exempel:

  • Din mobiloperatör som vill sälja en ny mobil och mobilskal
  • En organisation som vill berätta om sitt arbete för barn i krig och be om ditt stöd i form av en månadsgåva.
  • Tidningen ”Kalle Anka” som du prenumererar på och som håller på att ta slut
  • Ett nystartat företag som vill sälja strumpor

Låt eleverna diskutera och förklara varför.

Kom ihåg: Reklam i telefon måste följa regler – och NIX Telefon hjälper till att stoppa samtal man inte vill ha.

Stöd till sorteringsövningen

Om ni redan är kunder så får alltså operatören ringa trots att numret är spärrat hos NIX-telefon. Men om ni ber dem att aldrig ringa igen, måste de ha ett eget spärr-register och inte ringa er framöver.

Månadsgåvan är insamling. Uppringande organisation ska respektera spärren. Ett gott ändamål är inte i sig ett undantag

Tidningen ringer i försäljningssyfte. Men i och med att ni är kunder/befintliga prenumeranter så får företaget ringa så länge ni inte uttryckligen har bett dem att inte ringa. Däremot får företaget in sälja något till barn under 16 år, samtalet ska alltså föras med föräldrarna.

Här finns det inget kundförhållande och företaget får inte ringa de nummer som är spärrade i NIX-Telefon

Diskutera i helklass:
  • Vad är NIX Telefon till för?
  • När får företag inte ringa?
  • När kan ett samtal ändå vara okej?

På nätet och framför skärmen

Vi använder skärmar varje dag – vi spelar, tittar, läser och klickar. I den här lektionen pratar vi om vad vi gör på skärmen, hur ofta vi är där – och varför det är bra att kunna se skillnad på reklam och annat innehåll.

Den här lektionen hjälper oss att:

  • Fundera på vad vi gör på skärmen – och hur ofta
  • Upptäcka att reklam ibland gömmer sig
  • Träna på att tänka efter – vem vill något av mig?

Reklam på tv eller i tidningen är ofta lätt att känna igen. Men på nätet kan reklam gömma sig. I spel, appar och på sociala medier finns ofta reklam – fast den inte alltid ser ut som reklam.

Därför är det viktigt att vi tänker efter:
  • Vem har gjort det här?
  • Vad vill de att jag ska göra?

Börja med att prata om i klassen, hur ni använder skärmar – och vad ni ser där. Här är några frågor att fundera på tillsammans:

  • Vad brukar ni göra när ni använder en mobil, surfplatta eller dator?
  • Spelar ni spel? Tittar ni på klipp? Läser ni något?
  • Har ni sett reklam i något spel eller på sociala medier?
  • Hur ser den reklamen ut? Var det lätt att se att det var reklam?

Elevinstruktioner:

Tänk på en vanlig dag – vad gör du på mobilen, surfplattan eller datorn?

1. Spelade du spel?

  • Vad spelade du?
  • Fanns det reklam i spelet?

2. Tittade du på tv eller klipp?

  • Vad såg du?
  • Fanns det någon reklam?

3. Surfade du på nätet?

  • Vilka sidor var du på?
  • Fanns det reklam? För vad?

4. Använde du sociala medier?

  • Vilka appar?
  • Vad såg du för reklam?

Efteråt:

Berätta i små grupper vad du gjorde på skärmen – och försök komma på något ni alla såg reklam för. Någon får berätta för hela klassen!

Avsluta lektionen med en gemensam fundering i helklass:
  • Varför är det bra att kunna se skillnad på reklam och annat när du är på nätet?

Låt eleverna rita eller skriva sitt svar och dela med en kompis eller i liten grupp.

Låt några elever dela sina tankar.  Du kan följa upp med:

  • Hur känns det om man inte vet att något är reklam?
  • Vad kan hända om man tror att allt man ser är sant?