NIX-Telefon, samtycke och avtal – vad gäller?

Att vara NIX:ad innebär att man slipper säljsamtal. Vi går igenom vilka som ändå får ringa, hur avtal på telefon fungerar och vad man kan göra om något känns fel. Eleverna får också träna på att skilja mellan vanlig reklam och information från samhällsnyttiga organisationer.

I den här lektionen får eleverna lära sig vad det innebär att vara NIX:ad

Företag använder telefonen för att sälja produkter och tjänster, samla in pengar eller informera om erbjudanden. För många är sådana samtal helt okej, medan andra tycker att de är störande, påträngande eller otrygga.

Därför finns regler som ska göra det möjligt för människor att själva bestämma om de vill få marknadsföring via telefon.

 

Ett gemensamt sätt att säga nej

NIX Telefon är ett register där privatpersoner kan registrera sitt telefonnummer om de inte vill bli uppringda i försäljnings-, marknadsförings- eller insamlingssyfte.

NIX Telefon är en del av näringslivets självreglering. Det betyder att branschen själv har skapat gemensamma regler och ett system som hjälper företag att respektera människors önskemål.

Företag som ska ringa privatpersoner måste kontrollera NIX-registret när reglerna kräver det. Om ett nummer är spärrat ska företaget normalt inte ringa dit i marknadsföringssyfte.

NIX är däremot inte en teknisk spärr som automatiskt stoppar alla samtal. Det är ett register som uppringande företag ska kontrollera och respektera.

 

Ibland får ett företag ändå ringa

Det finns situationer där ett företag kan få ringa även om telefonnumret finns i NIX-Telefon.

Det kan till exempel vara om personen tydligt har sagt ja till att just det företaget får ringa. Ett sådant ja måste vara tydligt. Att till exempel tacka ja till ett nyhetsbrev via e-post betyder inte automatiskt att man också har tackat ja till säljsamtal.

Ett företag kan också i vissa fall få kontakta en person som redan är kund, till exempel med erbjudanden om liknande produkter eller tjänster. Men kunden har alltid möjlighet att säga nej till fortsatt telefonmarknadsföring från företaget.

Alla telefonsamtal är inte heller marknadsföring. Ett samtal om till exempel en bokad leverans, en tid hos tandläkaren eller annan praktisk information har ett annat syfte än att sälja något.

 

NIX gäller telefonsamtal

NIX Telefon gäller samtal via telefon. Marknadsföring genom exempelvis sms och e-post omfattas av andra regler och kräver i många fall att personen först har sagt ja.

 

Barn har ett särskilt skydd

Direktmarknadsföring får inte riktas till barn under 16 år, exempelvis genom säljsamtal. Det skyddet gäller oavsett om telefonnumret finns i NIX eller inte.

Den som är under 18 år har också ett särskilt skydd när det gäller avtal. Minderåriga kan som huvudregel inte själva ingå bindande avtal på samma sätt som vuxna och behöver ofta vårdnadshavarens godkännande.

 

Ett muntligt ja räcker inte

Om ett företag på eget initiativ ringer en konsument för att sälja en vara eller tjänst räcker det inte att personen säger ja under telefonsamtalet.

Efter att samtalet är avslutat måste konsumenten få erbjudandet och acceptera det skriftligen för att avtalet ska bli giltigt. Tanken är att personen ska kunna läsa igenom erbjudandet och fundera i lugn och ro innan hen bestämmer sig.

Ett exempel:

Sara tröttnar på att olika företag ringer henne flera gånger i veckan för att sälja elavtal och abonnemang. Hon registrerar därför sitt telefonnummer hos NIX Telefon.

Efter det ska företag som omfattas av reglerna kontrollera NIX-registret och låta bli att ringa henne i marknadsföringssyfte.

På så sätt hjälper NIX Telefon människor att själva bestämma vilka typer av samtal de vill ta emot

Börja med att läsa upp introduktionen om NIX Telefon för eleverna. Låt dem sedan komma igång genom att diskutera frågorna.

NIX-Telefon finns till för att göra det möjligt för privatpersoner att på ett enkelt sätt informera försäljare och marknadsförare om att de inte önskar telefonsamtal i försäljnings- marknadsförings- eller insamlingssyfte. När en person NIX:at sig kommer hen med i NIX-Telefon, ett register med privatpersoners telefonnummer.

Enligt marknadsföringslagen är personer som arbetar med marknadsföring skyldiga – med vissa undantag – att kontrollera om en privatpersons telefonnummer finns i registret NIX-Telefon innan samtal i försäljnings- marknadsförings- eller insamlingssyfte rings till denne.

Diskutera i helklass

  • Varför väljer en del privatpersoner att nixa sig?
  • Finns det företag eller organisationer som ni kan tänkas vilja få information ifrån?
  • Vad betyder samhällsintresse?
  • Ge exempel på några organisationer eller föreningar som förmedlar information eller marknadsundersökningar som är av samhällsintresse.
  • Vad är en marknadsförare?

Liam är 14 år. Eftersom han är under 18 år är det hans mamma som står på för hans telefonabonnemang. Liams mobiltelefon ringer och någon säger: 

Hej! Det är Anders på Mobiltelefonbolaget. Hur står det till? Vi ser att du har ett gammalt abonnemang som det är toppenläge att uppdatera. Du får mer surf och tillgång till flera tjänster, det låter väl bra? Det innebär inga kostnader för dig i nuläget. Det enda du behöver göra är att svara på några frågor. Har du telefonnummer 070-1234567?

– Ja, svarar Liam

Och du vill förlänga ditt abonnemang och få tillgång till mer surf?

– Ja, svarar Liam

Anders ställer några andra frågor till Liam och Liam tycker att det låter bra så han svarar ja på alla frågor.

– Toppen, då var det klart, bara att ringa och surfa på!

Genom att Liam svarat ja på frågorna har han nu ingått ett avtal med Mobiltelefonbolaget. Några dagar senare får Liams mamma ett brev med ett nytt avtal och en räkning från Mobiltelefonbolaget. Hon blir väldigt upprörd, först blir hon arg på Liam och sedan på Mobiltelefonbolaget. Vad ska de göra nu? Resonera kring följande:

Diskutera i grupp eller helklass:

  • Är avtalet som Liam ingått giltigt?
  • Får en person teckna ett avtal om hen är under 18 år?
  • Vad är det som gäller när någon under 18 år har en telefon där föräldrarna står för abonnemanget?
  • Har det någon betydelse om Liams telefonnummer är NIX:at?
  • Har Mobiltelefonbolaget brutit mot NIX:Telefons regler?
  • Vad kan de göra för att ta sig ur det nya avtalet?

Fakta:

Det går ofta att ångra ett avtal som ingåtts på telefon – särskilt om det handlar om ett barn eller om man känner sig lurad. Då kan man kontakta företaget och hänvisa till distansavtalslagen eller be om hjälp från Konsumentverket

Övning 1

Ellen har NIX:at sig men har ändå fått samtal från försäljare. Ange vilka olika skäl det kan finnas till att Ellen får samtal trots att hon är NIX:ad.

Vad ska Ellen säga till dem som ringt henne trots att hon är NIX:ad?

Fakta

Om du blir uppringd trots att du är NIX:ad

  • Du kan säga att du är NIX:ad och be dem att ta bort ditt nummer
  • Du har rätt att inte bli kontaktad i försäljningssyfte
  • Om företaget ringer igen, kan du anmäla samtalet till NIX-nämnden eller Konsumentverket

Du hittar mer information på nixnamnden.se 

Övning 2

En budfirma ringer för att fråga var den ska lämna ett paket som du redan har beställt. Personen försöker inte sälja något mer.

Övning 3

Vilka måste följa NIX-Telefons spärrlista? Diskutera även när samtal från organisationer och insamlingsstiftelser är okej och vad de kan ha för anledning att ringa.

  • Naturskyddsföreningen
  • Telia
  • Vattenfall
  • MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap)
  • Finax bank
  • SIFO
  • Svenska Kyrkan
  • Viasat
  • Kronofogdemyndigheten
  • Lantmännen
  • Länsförsäkringar
  • Socialdemokraterna
  • Volvo personbilar
  • Polismyndigheten
  • Hjärt-Lungfonden
  • UNICEF
  • Strålskyddsstiftelsen
  • BRIS
Diskutera:
  • Vilka av aktörerna får kontakta dig trots att ditt nummer är spärrat? (t.ex. MSB, Svenska kyrkan, Hjärt-Lungfonden, SIFO…)
  • När är det okej? När är det ett brott?

Det finns två vanliga sätt att styra om marknadsföring får skickas eller ringas till en person: opt-out och opt-in.

Opt-out – du säger nej om du inte vill

NIX-Telefon bygger i grunden på en opt-out-modell. Det betyder att telefonmarknadsföring i vissa situationer kan vara tillåten utan att personen först har sagt ja. Den som inte vill ha sådana samtal över huvud taget kan registrera sitt nummer i NIX-Telefon eller säga direkt till ett enskilt företag att hen inte vill bli kontaktad framöver.

Opt-in – du säger ja innan kontakten

Opt-in fungerar tvärtom. Då behöver personen först lämna ett tydligt godkännande innan marknadsföringen får ske. Ett sådant samtycke ska vara frivilligt och tydligt och gälla den typ av kontakt som personen faktiskt har sagt ja till.

I praktiken

  • Opt-out: ”Du kan kontakta mig om jag inte har sagt nej.”
  • Opt-in: ”Du får kontakta mig först när jag har sagt ja.”

Diskutera: Vilken modell ger störst frihet för företag att ta en första kontakt? Vilken ger individen störst kontroll innan kontakten sker? Vilka för- och nackdelar kan finnas med båda?

Alla problematiska telefonsamtal är inte samma sak. Det är viktigt att skilja mellan ett företag som bryter mot regler för marknadsföring och någon som försöker lura till sig pengar eller uppgifter.

Ett marknadsföringssamtal som går fel

Det kan till exempel handla om att ett företag ringer trots en NIX-spärr, fortsätter ringa efter att personen sagt nej eller ger otydlig information om ett erbjudande. Sådana händelser kan vara överträdelser av regler för marknadsföring och kan anmälas till exempelvis NIX-nämnden eller Konsumentverket beroende på vad som har hänt.

Misstänkt bedrägeri

Bedrägeri handlar i stället om att någon medvetet försöker lura en person för att få pengar, lösenord, BankID, kortuppgifter eller annan känslig information. Den som ringer kan till exempel låtsas vara från banken, polisen eller ett känt företag och försöka skapa stress eller rädsla.

Om ett samtal verkar vara ett bedrägeriförsök:

  • Avsluta samtalet. Lämna inte ut koder, lösenord eller andra känsliga uppgifter.
  • Använd aldrig BankID på uppmaning av en oväntad uppringare.
  • Berätta för en vuxen du litar på och spara information om samtalet om det går.
  • Misstänkt bedrägeri eller bedrägeriförsök kan polisanmälas. Om pengar eller bankuppgifter kan vara i fara bör banken också kontaktas direkt.

Kom ihåg: NIX-Telefon reglerar marknadsföringssamtal. Det är inte ett skydd mot bedragare, eftersom bedragare inte följer reglerna.

Läs NIX-Telefons regler och Konsumentverkets information om marknadsföring till barn. Misstänkta överträdelser av NIX kan anmälas till NIX-nämnden. Marknadsföring som riktas till barn kan anmälas till Konsumentverket.

NIX handlar om människors val av kontakt och uppringarens ansvar att respektera det valet. Tillåtelse att ringa betyder inte att mottagaren har köpt något.

Du kan tacka nej och avsluta samtalet. Du kan också säga till ett företag att du inte vill ha fler marknadsföringssamtal. Ta hjälp av en vuxen om du är osäker.

Om det kommer ett betalningskrav för något som inte har beställts, spara underlaget och ta hjälp av någon vuxen för att protestera skriftligen till företaget. Att bestrida betyder att förklara varför man inte accepterar kravet. Det är en annan åtgärd än att anmäla marknadsföringen.

Misstänkta överträdelser av NIX-Telefon kan anmälas till NIX-nämnden. Marknadsföring som riktas till barn kan anmälas till Konsumentverket. Där finns också vägledning om telefonförsäljning.

 

Avsluta med tre meningar

Skriv en mening om varje sak:

  1. Skillnaden mellan att få ringa och att ha ett giltigt avtal.
  2. Skillnaden mellan att lämna ett telefonnummer och att samtycka till telefonmarknadsföring.
  3. En sak du kan göra om ett samtal eller ett betalningskrav verkar fel.

När reklam vill förändra

Vi pratar om reklam med budskap, diskuterar var gränsen går mellan information och påverkan, och skapar egna kampanjer för sådant eleverna tycker är viktigt.

I den här lektionen utforskar eleverna hur reklam kan användas för att sprida och forma åsikter – inte bara för att sälja produkter.

Reklam handlar ofta om att sälja en produkt – men inte alltid. Ibland används reklam för att påverka vad vi tycker, tänker och bryr oss om. Det kan handla om företag som tar ställning i frågor som jämställdhet eller hållbarhet. Det kan också vara organisationer som vill skapa förändring – till exempel inom miljö, rättvisa eller djurskydd.

Reklam med budskap kallas ibland för åsiktsreklam. Syftet är inte bara att sälja – utan att påverka hur vi ser på en fråga.

Vad är skillnaden mellan att informera och att påverka?

  • Att informera handlar om att ge fakta – utan att försöka styra vad du ska tycka.
  • Att påverka handlar om att försöka få dig att känna, tycka eller göra något särskilt.

Exempel på reklam med budskap:

  • Ett företag som lyfter frågan om matsvinn eller klimat
  • En organisation som kampanjar för att fler ska våga prata om psykisk hälsa

Frågor att prata om:

  • Har du sett reklam som handlade om mer än att sälja något?
  • Tycker du att företag ska ta ställning i viktiga frågor?
  • Hur märker man om en reklam med budskap känns äkta eller bara som ett sätt att se bra ut?

Eleverna får arbeta i små grupper med att skapa en reklamkampanj för något de tycker är viktigt – alltså inte för att sälja, utan för att påverka.

Exempel på ämnen:

  • Äta mer klimatsmart mat
  • Tryggare skola
  • Ta hand om miljön
  • Stoppa näthat
  • Mer idrott i skolan (eller på fritiden)

Eleverna ska:

  • Välja ett ämne eller en fråga de brinner för
  • Beskriva mål och syfte med kampanjen
  • Formulera ett tydligt budskap
  • Välja målgrupp – vem vill de påverka?
  • Välja hur de vill nå ut (t.ex. TikTok, affisch, video, utomhus, podd)
  • Skapa en enkel version av sin reklam – till exempel en bild, ett manus, ett inlägg eller en affisch – beroende på hur mycket tid ni har.

Grupperna redovisar sina kampanjer för klassen – diskutera tillsammans på vilka olika sätt kampanjerna kan beröra och väcka tankar.

I helklass:
  • Vad är skillnaden mellan att informera och att påverka?
  • Har du sett någon kampanj som du tyckte kändes trovärdig – eller inte? Vad gjorde att du kände så?
  • Tror du att reklam med budskap kan göra skillnad?

Influencers och smygreklam

I dag använder många företag influencers för att nå unga. Men all reklam märks inte upp som reklam – ibland händer det att inlägg som ser personliga ut egentligen är marknadsföring.

I den här lektionen får eleverna diskutera influencers, vad som gäller enligt lagen, och reflektera över sitt eget ansvar som följare.

Influencers har stort inflytande över sina följare – därför använder företag dem för att marknadsföra produkter. Det kan handla om allt från smink till energidryck eller kläder. Men det är inte alltid tydligt att det är reklam. Detta kallas smygreklam – och det är inte tillåtet enligt marknadsföringslagen.

Vid en granskning av flera stora svenska influencers upptäckte Konsumentverket att många av deras inlägg bröt mot lagen – eftersom det inte framgick att det handlade om reklam.

Det finns tydliga regler som säger att reklam måste märkas ut. Om det inte framgår direkt att något är reklam, kan både företaget och influencern granskas av Konsumentverket, tvingas ta bort inlägget eller i vissa fall betala böter.

För att göra det enklare att följa reglerna har branschorganisationer inom kommunikation tagit fram gemensamma riktlinjer för reklam i sociala medier. Syftet är att hjälpa både företag och influencers att visa tydligt vad som är reklam – så att det blir lättare att göra rätt.

Riktlinjerna bygger på marknadsföringslagen och etiska regler, och ger konkreta råd om hur reklam ska märkas för att vara tydlig och ärlig. Målet är att göra det enklare att följa reglerna – många vill göra rätt, men är osäkra på vad som faktiskt gäller.

Diskussionsfrågor:

  • Följer du någon influencer? Hur märker du om de gör reklam?
  • Vad tycker du är skillnaden mellan tips och reklam i sociala medier?
  • Tror du att det alltid syns när det är ett samarbete? Varför eller varför inte?
  • Vad kan hända om det inte är tydligt vad som är reklam?
  • Kan ett inlägg kännas som reklam – även om en influencer inte fått betalt eller gratisgrejer?

Diskussionsfrågor – Lärarstöd:

1. Följer du någon influencer? Hur märker du om de gör reklam?

Ledtrådar: Elever kan nämna ”samarbete”, ”annons”, ”ad”, rabattkoder, länkar i bio.

Tips: Fånga upp elevernas exempel – fråga om reklamen är tydlig eller inte, och om det påverkar vad de tycker om inlägget.

2. Vad tycker du är skillnaden mellan tips och reklam i sociala medier?

Ledtrådar: Ett tips är oftast fritt från krav; reklam är ofta styrd av ett företag.

Tips: Lyft att en influencer ibland gör reklam på ett sätt som liknar ett personligt tips – gråzoner är vanliga.

3. Tror du att det alltid syns när det är ett samarbete? Varför eller varför inte?

Ledtrådar: Vissa märker ut samarbeten tydligt, andra gör det otydligt eller inte alls.

Tips: Be eleverna fundera på om de sett exempel där reklamen inte varit tydlig.

4. Vad kan hända om det inte är tydligt vad som är reklam?

Ledtrådar: Konsumenter kan bli lurade, tappa förtroendet, påverkas omedvetet.

Tips: Lyft att lagstiftningen finns för att skydda konsumenter – särskilt unga.

5. Kan ett inlägg kännas som reklam – även om influencern inte fått betalt eller gratisgrejer?

Ledtrådar: Egenintresse (t.ex. att göra reklam för egna produkter), vänskap, lojalitet, framtida samarbeten.

Tips: Det här är en bra öppning för att prata om värderingar, trovärdighet och gråzoner.

 

Eleverna jobbar enskilt eller i par med fem situationer där de får fundera över vem som har ansvar (företaget eller influencern) när reklam via influencers bryter mot reglerna.

Situationer – Vad är felet och vem har ansvar?

  • En influencer visar upp ett nytt sminkmärke men skriver inte att det är ett betalt samarbete.
  • En YouTuber visar ett spel och säger att det är “sponsrat” – men inget annat märks i videon.
  • Ett klädföretag skickar gratis produkter till en influencer som lägger upp bilder utan reklammarkering.
  • En influencer tipsar om ett företag där de själva är delägare – utan att säga det.
  • Ett företag betalar för ett inlägg, men säger till influencern att inte skriva ut att det är reklam.

Eleverna arbetar i par med att:

  • Identifiera vad som är fel i varje situation
  • Fundera på vem som bär ansvar (influencern, företaget, båda?)
  • Förklara vad som borde ha gjorts istället

Eleverna får presentera sina svar muntligt eller i en kort skrivuppgift.

Frågor i helklass:
  • Varför tror du att vissa företag inte vill att det märks att det är reklam?
  • Vem har störst ansvar för att reklam märks – influencern eller företaget?
  • Vad kan vi som följer influencers tänka på för att inte bli lurade?
  • Hur vet man att ett inlägg är reklam?

Gymnasievalet – när skolor gör reklam

Hur marknadsför sig gymnasieskolor – och vad innebär det att skolor tävlar om elever?

I den här lektionen får eleverna undersöka hur gymnasieskolor marknadsför sig – och vad det innebär att skolor tävlar om elever.

I Sverige har vi något som kallas fritt skolval. Det betyder att du som elev får välja vilken gymnasieskola du helst vill gå på – oavsett var du bor. Du anger ett förstahandsval, ett andrahandsval och så vidare.

Om du får plats beror på flera saker: dina betyg, hur många andra som söker till samma program, och hur många elever skolan kan ta emot.

Det gäller både kommunala och fristående (privata) skolor. För att locka elever använder många skolor reklam och marknadsföring – precis som företag gör.

Alla skolor får pengar från kommunen för varje elev som går där. Det kallas skolpeng. Ju fler elever en skola har, desto mer pengar får den – och därmed bättre ekonomi.

Det här gör också att skolorna tävlar om dig som elev. Det märks till exempel på skolornas hemsidor, i sociala medier och under öppet hus.

Viktiga begrepp:

  • Fritt skolval: Du får välja vilken skola du vill gå på
  • Skolpeng: Skolan får pengar för varje elev som går där
  • Fristående skola: En skola som drivs av en privat aktör, inte kommunen

Diskutera i helklass:

  • Hur tycker du att det märks att skolor konkurrerar om elever?
  • Vad tittar du (och din familj) på vid val till gymnasieskolan?
  • Varför tror du skolor gör reklam – och vad kan det påverka?
  • Vad för typ av reklam har ni sett för gymnasieskolor?

Dela in eleverna i grupper. Låt varje grupp välja 2–3 gymnasieskolor som gruppen är intresserad av.

Eleverna ska jämföra hur skolorna presenterar sig på sina hemsidor (och även sociala medier om det passar i er undervisning).

Titta efter:

  • Hur beskriver skolan sig själv? Vilka värdeord används?
  • Vad lyfts fram: teknik? trivsel? framtid? status?
  • Hur ser bilderna ut – vad vill skolan att du ska känna?
  • Hur skiljer sig skolorna åt i sin marknadsföring?

Extrafråga: Känns skolornas presentation mer som information – eller som reklam?

Låt grupperna presentera sina jämförelser kort i helklass eller i mindre rundor.

Samla ihop diskussionen med några avslutande frågor:
  • Hur påverkar skolors reklam vad vi tycker om dem?
  • Vad tycker du borde vara viktigast när man väljer skola?
  • Hur kan du tänka källkritiskt när du jämför olika skolor?

Vad är okej i reklam?

Vad är tillåtet, vad är vilseledande och vad är bara dålig smak? Vi går igenom hur reklam granskas, vilka som har ansvar – och hur etik och lag kompletterar varandra.

I den här lektionen får eleverna undersöka var gränserna går i reklam.

Reklam är en del av vår vardag – den påverkar hur vi tänker, vad vi köper och hur vi ser på oss själva och andra. Men ibland går reklam över gränsen. Den kan vara överdriven, vilseledande eller till och med kränkande. Därför finns både lagar och etiska regler som ska skydda oss som konsumenter.

Här är några viktiga aktörer:

Konsumentombudsmannen (KO) – har i uppgift att se till att företag följer marknadsföringslagen. Om KO anser att reklam bryter mot lagen, kan myndigheten stämma företaget i Patent- och marknadsdomstolen.

Marknadsföringslagen – förbjuder vilseledande eller aggressiv marknadsföring.

Reklamombudsmannen (RO) – granskar om reklam följer etiska regler. Det kan till exempel handla om reklam som uppfattas som stötande, kränkande eller könsdiskriminerande.

NIX nämnden – Hit anmäler du telefonsamtal, SMS, Mail eller reklam i brevlådan som du på förväg inte tackat ja till.

Tillsammans ser de till att reklam följer både lagens regler och sunt förnuft.

Frågor att diskutera

  • Varför tror du att det finns regler för hur reklam får se ut?
  • Hur kan reklam påverka hur vi ser på t.ex. kön, kroppar och ideal?
  • Kan reklam vara tillåten enligt lagen – men ändå kännas fel?

Gör ett quiz i helklass eller parvis. Läs upp en situation och låt eleverna svara:

  • Konsumentombudsmannen (KO)
  • Marknadsföringslagen (ML)
  • Reklamombudsmannen (RO)
  • NIX nämnden 

Sex olika situationer:

1: Ett företag lovar i reklam att du ska bli supersmart på en vecka med ett kosttillskott.

– Vilken instans hanterar detta?

2: En klädkedja använder bilder som många tycker är sexistiska.

– Vem granskar detta?

3: Du får ett sms som försöker lura dig att klicka på en länk för att vinna en mobil.

– Vem kan agera?

4:  En reklambild visar bara killar i sportkläder – tjejerna står bredvid och ler.

– Vem kan titta på detta?

5: Ett företag påstår att deras schampo botar mjäll, fast det inte stämmer.

– Vem får säga till?

6: En familj får upprepade reklamutskick hem, trots att familjen tidigare tackat nej till att få adresserad reklam från företag de inte har relation till.

– Vart anmäler du detta?

 

Snabbfacit:

 1 – KO / ML | 2 – RO |  3 – KO / ML |  4 – RO |  5 – KO / ML  | 6 – NIX nämnden |

1. Ett företag lovar i reklam att du ska bli supersmart på en vecka med ett kosttillskott.

KO / Marknadsföringslagen

Det här är ett exempel på vilseledande reklam. Konsumentombudsmannen kan ingripa när företag påstår saker som inte är sanna eller bevisade, särskilt om det handlar om hälsa eller effekt.

2. En klädkedja använder bilder som många tycker är sexistiska.

Reklamombudsmannen (RO)

RO granskar reklam som kan uppfattas som kränkande, stötande eller könsdiskriminerande. Även om det inte bryter mot lagen, kan det bedömas som oetiskt.

3. Du får ett sms som försöker lura dig att klicka på en länk för att vinna en mobil.

KO / Marknadsföringslagen

Detta räknas som aggressiv eller vilseledande marknadsföring. KO kan agera mot sådana fall, särskilt när någon försöker lura till sig information eller pengar.

4. En reklambild visar bara killar i sportkläder – tjejerna står bredvid och ler.

Reklamombudsmannen (RO)

Det här är ett exempel på stereotyp eller sned könsrepresentation i reklam. RO kan ta emot anmälningar och granska sådana fall utifrån etiska riktlinjer.

5. Ett företag påstår att deras schampo botar mjäll, fast det inte stämmer.

KO / Marknadsföringslagen

Att säga att en produkt gör något den inte kan är vilseledande enligt lagen. KO ansvarar för att stoppa sådana påståenden och kan gå till domstol om det behövs.

6. En elevs förälder får upprepade reklamutskick hem, trots att familjen tidigare tackat nej till att få adresserad reklam från företag de inte har relation till.

NIX nämnden

Det här gäller adresserad direktreklam som skickas trots att mottagaren tidigare har tackat nej.

NIX-nämnden prövar den här typen av fall och bedömer om företaget:

  • har gjort en korrekt spärrkontroll
  • följer reglerna för hur privatpersoner får kontaktas
  • skickar reklam till personer de inte har en relation med

Om företaget brutit mot reglerna kan NIX-nämnden rikta kritik och kräva förändringar.

Diskutera i helklass:
  • Vem tycker du har störst ansvar för att reklam är schysst – företagen, myndigheterna eller vi som ser den?
  • Varför är det viktigt att reklam granskas både av lagar och etik?
  • Finns det någon sorts reklam du tycker borde granskas mer? Varför?
  • Vad har du lärt dig om skillnaden mellan lag och etik i reklam?
  • Vad kan du själv tänka på för att inte bli lurad av reklam?

En värld utan reklam

Vi tar avstamp i en verklig kampanj där Sveriges Annonsörer bad oss föreställa oss en värld helt utan reklam. Det är ett tankeexperiment som både provocerar och väcker nyfikenhet. Hur påverkas till exempel samhället, skolan och tillgången till nyheter och nyhetsspridning?

Lektionen låter eleverna fundera på en riktigt stor fråga. Vad skulle hända om all reklam bara försvann? Vore det skönt – eller faktiskt ett problem.

Reklam är inget nytt påfund. Redan i antikens Grekland ropade försäljare ut erbjudanden på stadens torg, och i romarriket målades väggar med meddelanden om gladiatorspel och vinförsäljning. I takt med att tryckpressen, tidningar, radio och tv utvecklades, följde också reklamens framväxt – och förändring.

Från handmålade skyltar till avancerade kampanjer på TikTok – reklam har alltid haft samma mål: att få människor att lägga märke till något. Ett budskap. En produkt. Ett varumärke.

I dag är reklamen överallt – i våra appar, på våra tröjor, i skolans idrottshall. Den finansierar tidningar, tv, kollektivtrafik och sport. Den får företag att växa – och påverkar vad vi drömmer om, tycker om och köper.

Man brukar säga:  ”Syns du inte, så finns du inte.” Men vad skulle hända om reklamen försvann?

Tänk så underbart: En värld helt utan reklam!

Åh, vad skönt det vore att slippa reklamen som avbryter mitt i filmen.

Slippa den där skrikiga rösten som försöker sälja diskmaskinstabletter.

Slippa dubbade reklamer med glansiga leenden och överdrivna löften.

Ja, tänk dig en värld där det inte finns någon reklam.

Inga färgglada annonser, inga skyltar i busskurer, inga gratis tidningar, inga sponsrade sportlag. Inget som avbryter, lockar eller försöker få dig att vilja ha något. Bara tystnad. Tomma sidor. Tråkigare tv. Mindre val. Kanske till och med färre jobb.

En gång i tiden lanserade Sveriges Annonsörer kampanjen ”En värld utan reklam” – en annons som både utmanade och satte igång tankar. Den ville lyfta hur viktig reklamen faktiskt är i ett öppet, modernt samhälle – för kulturen, ekonomin och valfriheten. Frågan är lika aktuell än idag.

Läs annonsen nedan och diskutera sedan frågorna.

Tänk så underbart: En värld helt utan reklam

Det höjs en del kritiska röster mot reklam. Att det vore skönt att slippa den. 33 procent av våra riksdagspolitiker är t ex ganska eller mycket negativa till reklam. Och vem vet. Kanske har de rätt. Kanske skulle Sverige vara en mycket bättre plats om all reklam förpassades till första bästa soptipp.

Vi skulle slippa alla tv-kanaler utom ettan och tvåan. Och de som jobbar där skulle inte behöva anstränga sig eftersom de helt saknade konkurrens. Precis som på den gamla goda tiden.

Det skulle vara svårare för nya företag och produkter att göra sig kända, så att de som redan är etablerade kunde ta det lite lugnare med produktutveckling och annat tjafs. Vi skulle inte ha så många, tjocka dagstidningar som tog flera timmar att läsa från pärm till pärm. Vi skulle nog rentav slippa de allra flesta helt och hållet. Och vi skulle definitivt bli av med alla gratistidningar, från Nöjesguiden till Metro. Samma sak med alla nyhetssidor på internet.

Folk skulle inte slösa bort en massa tid på att titta på sport eftersom fotbolls- och hockeylagen skulle bli sämre (inga sponsorintäkter, inga TV-rättighetspengar). Och nästan ingen skulle förresten kunna leva på sin idrott vilket skulle tvinga dem att ta vanliga, hederliga jobb i stället.

Färre skulle åka kollektivt eftersom priserna skulle stiga. Mer plats för dig som ändå vill åka, med andra ord. Vi skulle slippa alla de där radiokanalerna där de bara spelar musik och pratar om sådant som man faktiskt klarar sig utan. Det skulle bli lättare att hitta sin vecko- eller månadstidning eftersom det inte skulle finnas så många kvar. Och vi skulle inte lägga värdefull helgtid på att kolla bostadsannonser.

Det skulle finnas färre tv-serier att förstöra kvällarna med. Det skulle finnas färre drycker, färre ostar, färre glassar, färre klädmärken, färre gymnastikskor. Det skulle överhuvudtaget finnas färre företag vilket skulle leda till att fler blev befriade från sina arbeten.Och vi skulle definitivt ha sluppit den här annonsen.

 

Allt skulle bli lite bättre helt enkelt. Eller så är det kanske tvärtom

Låt eleverna arbeta i grupper med frågorna:

  • Var stöter du på reklam i din vardag – utan att du tänker på det? Tips: tänk på sporttröjor, poddar, appar, affischer, sociala medier.
  • Har du någon gång valt att betala för att slippa reklam? Varför – eller varför inte? Tips: tänk på Youtube Premium? Spotify? Mobilspel?
  • Vad får du “gratis” tack vare reklam – och tycker du att det är värt det? Tänk till exempel på gratistidningar som Mitt i, vissa nyhetssajter, skoltidningar, spelappar eller TV-kanaler.
  • Reklamen i annonsen påstår att utan reklam får vi mindre val, sämre utbud och färre jobb. Håller du med? Varför eller varför inte? Låt eleverna rita eller skriva sitt svar och dela med en kompis eller i liten grupp.
  • Om du fick ta bort reklam från en enda plats i ditt liv – var skulle det vara? Och vad skulle du kunna förlora på köpet?
  • Tänk om skolan finansieras med reklam – vilka risker och möjligheter skulle det innebära?
  • Kan reklam vara mer än bara störande? Har du sett reklam som varit smart, kul eller viktig?

Låt grupperna presentera sina tankar för resten av klassen – gärna kort, kreativt och med glimten i ögat. Det behöver inte vara perfekt – det viktiga är att visa hur man har tänkt. De kan till exempel:

  • Berätta något de reagerade på i kampanjen ““En värld utan reklam”.
  • Nämna en fråga där det blev extra mycket diskussion i gruppen
  • Lyfta någon oväntad fördel eller nackdel med att leva utan reklam
  • Uppmuntra eleverna att jämföra – tänker ni lika, eller ser ni helt olika på reklamens roll?