Vad är reklam?

Var ser vi reklam – och varför finns den egentligen? Den här lektionen är en första upptäcktsresa in i reklamens värld. Vi funderar tillsammans på vad reklam är, var vi möter den och vilken roll reklam spelar i samhället.

I den här lektionen får eleverna träna på att känna igen och förstå olika typer av reklam.

Reklam, nyheter och information – vi möter dem varje dag. Men hur kan vi se skillnad på dem?

  • Reklam vill få oss att köpa något.
  • Nyheter vill berätta om något som har hänt.
  • Information vill att vi ska veta något viktigt.

Men ibland kan det vara svårt att se skillnaden. En nyhet kan kännas som reklam, och reklam kan låta som information.

Därför är det smart att alltid fundera:

  • Vem har gjort det här?
  • Vad vill de att jag ska göra eller tänka?

Prata om:

  • Hur skulle företag berätta om sina produkter om de inte fick göra reklam?
  • Hur kan vi veta om ett budskap är reklam, nyhet eller information?
  • Är det svårare att se skillnaden mellan reklam, nyhet och information på internet? Varför?

Visa reklambilden:

Visa dig med reflex | Trafikverket

Trafikverket har gjort reklam för att få fler att använda reflexer. Det är viktigt för att vi ska synas bättre i mörkret och vara säkra när vi går ute. Den här reklamen vill inte sälja något – den vill hjälpa oss att vara trygga.

Prata om bilden:

  • Vad vill den att vi ska göra?
  • Är det reklam, information eller en nyhet?
  • Hur ser vi det?

Syftet är att visa att reklam kan handla om mer än att sälja saker – ibland vill reklamen få oss att göra något för vår egen skull.

Eleverna arbetar i grupper.

Scenario: Ett nytt läkemedel mot fästingburna sjukdomar har tagits fram.

  • Hur skulle ni berätta om det? – Som reklam, information eller nyhet?
  • Skriv ett kort budskap.
  • Rita en bild som passar till budskapet.
  • Fundera: Vem skulle vara avsändare?

Avsluta med att grupperna presenterar sina arbeten för varandra.

Samla klassen och fundera tillsammans:
  • Hur skulle vi få veta viktiga saker om det inte fanns reklam och information?
  • Hur kan reklam vara bra för oss?
  • Vad är viktigt att tänka på när vi ser reklam eller nyheter?

När reklam smyger in i skärmtiden

Vad gör vi egentligen framför skärmen – och var möts vi av reklam?

I den här lektionen får eleverna fundera över sina medievanor och fundera kring hur reklam kan dyka upp i spel, film och sociala medier.

Vi använder skärmar varje dag – till spel, film, läxor och sociala medier. Men hur ser våra medievanor egentligen ut en vanlig dag? Och vad möter vi där – information, underhållning eller reklam?

Den här lektionen hjälper oss att:
  • Fundera över våra egna medievanor
  • Träna på att se var reklamen finns
  • Prata om vad som är lagom och sunt i vårt skärmliv

Här är några exempel från Statens medieråd (2023) om ungas medievanor:

  • Nästan alla barn från 9 års ålder har egen mobil
  • En majoritet i årskurs 4–6 använder sociala medier och spel dagligen
  • Många är online över tre timmar varje dag – utanför skoltid
  • Reklam finns även i spel, appar och videos – ibland utan att det märks

Prata om:

Vad betyder ”medievanor”?

Vilka problem finns det med “för mycket” skärmtid?

Behöver vuxna sätta gränser – eller klarar man det själv?

Använder du nätet för att lära dig något? Hur vet du att det är fakta och inte fejk?

Är det lätt att se när något är reklam?

Var någonstans tycker du att reklam märks mest – i spel, sociala medier eller på andra sidor?

Har du någon gång sett reklam utan att först förstå att det var reklam? Vad hände då?

Eleverna får reflektera över hur en vanlig kväll kan se ut vad gäller deras mediekonsumtion och vilken reklam de stöter på. Eleverna fyller i ett arbetsblad.

ARBETSBLAD ATT SKRIVA UT

  1. Spelade spel
  • Spelade du dator- eller tv-spel?
  • Hur länge spelade du?
  • Var det ett spel du köpt eller ett gratisspel?
  • Såg du någon reklam? I så fall, vad var det reklam för?
  1. Tittade på film eller serier
  • Tittade du på tv:n eller via datorn?
  • Vad tittade du på?
  • Hur länge tittade du?
  • Såg du någon reklam? I så fall, vad var det reklam för?
  1. Använde sociala medier
  • Vilka sociala medier använde du?
  • Vad använde du sociala medier till?
  • Hur länge ungefär höll du på med sociala medier?
  • Såg du någon reklam? I så fall, vad var det reklam för?
  1. Surfade på nätet
  • Vilka sajter besökte du?
  • Vad gjorde du där?
  • Hur länge surfade du?
  • Såg du någon reklam? I så fall, för vad?

Redovisa först:

Låt eleverna redovisa i grupp eller helklass.

Diskutera sedan:

  • Var är det enklast att se vad som är reklam?
  • Hur kan vissa spel vara gratis?
  • Kostar sociala medier något? Om inte – varför finns det reklam där?
Avsluta lektionen med att prata om frågorna helklass:
  • Finns det mycket reklam? Är den bra eller dålig?
  • Har ni några idéer hur unga kan skapa ett sunt skärmliv?

Upptäck reklamen som riktar sig till dig

Barn och unga möts varje dag av reklam som är riktad till just dem.

I den här lektionen får eleverna utforska hur sådan reklam ser ut och var den finns.

Reklam finns överallt – på nätet, i spel, på affischer, i appar och i butiker. Och ofta är den gjord just för barn och unga. Företag vill nå unga eftersom:

  • Barn är nyfikna
  • Barn sätter trender
  • Barn påverkar vad familjer köper

Därför ser vi reklam för saker som godis, läsk, spel, kläder och prylar – ofta i miljöer där barn och unga är.

Reklam – eller bara ett klipp?

På tv finns det regler för vad man får göra i reklam till barn. Men på sociala medier, i spel och på sociala medier finns nästan inga tydliga regler alls. Det kan vara svårt att veta:

  • Om det är reklam eller inte
  • Vem reklamen riktar sig till

Ibland är reklamen inbakad i innehållet, som när någon visar upp ett spel eller en pryl – utan att säga att det är reklam. Därför är det viktigt att titta noga och tänka själv.

Prata om

Låt eleverna fundera och prata i grupp eller helklass:

  • Har du sett reklam som känns riktad till dig?
  • Vad handlade den om? Var såg du den?
  • Hur kan man veta att den är gjord för barn?

Eleverna arbetar individuellt med frågorna nedan. Efteråt redovisar de i mindre grupper eller helklass.

Frågor att arbeta med:

  • Var finns reklam riktad till barn?
  • Hur lätt eller svårt är det att se att något är reklam?
  • Det är vanligt att influencers pratar om ett spel, smink, en pryl eller kläder i videoklipp till exempel. Youtube och Tiktok – utan att det ser ut som reklam. Hur kan man veta om det ändå är reklam?
Avsluta lektionen med en gemensam reflektion:
  • Är det bra eller dåligt med reklam som är riktad till barn?

Motivera ditt svar. Det finns inga rätt eller fel. Det viktiga är att du kan förklara hur du tänker.

Så får reklamen inte göra

Reklam får inte luras – det finns regler som säger det. Men ibland händer det ändå att reklam är otydlig, överdriver eller till och med försöker lura oss.

I den här lektionen får eleverna lära sig vad som är vilseledande reklam, vilka som jobbar med att stoppa den – och vad man ska tänka på för att känna igen reklam som inte följer reglerna.

I Sverige finns det regler som säger att reklam inte får:

  • Ljuga eller överdriva
  • Låtsas vara något annat än reklam
  • Lura barn eller någon som inte förstår vad det handlar om.

Konsumentverket och Reklamombudsmannen

I Sverige är det Konsumentverket som har hand om lagarna kring reklam. Konsumentverket är en myndighet som jobbar direkt under regeringen. De jobbar med att skydda oss konsumenter, alltså alla som handlar och ser reklam.

Det finns också något som heter Reklamombudsmannen. De jobbar med att titta på reklam och säga om den är schysst eller inte – även om den inte bryter mot lagen.

Tillsammans hjälper Konsumentverket och Reklamombudsmannen att hålla koll på att reklam följer både regler och sunt förnuft.

Prata om

  • Varför tror du att det inte är tillåtet att luras i reklam?
  • Vad skulle kunna hända om reklam fick säga vad som helst?
  • Har du sett någon reklam som du tyckte var överdriven eller lurig?
  • Finns det grupper i samhället som behöver mer skydd mot reklam som luras?

Gå igenom tre enkla beskrivningar av reklam som inte följer reglerna. Låt eleverna säga vad de tycker är fel – och varför.

Exempel 1:

”Bli supersmart på en vecka!”

En reklam säger att du blir mycket smartare bara genom att ta ett piller varje dag.

→ Vad känns överdrivet eller fel här?

Exempel 2:

”Reklamen som ser ut som ett spel”

Ett spel för barn visar bilder på olika prylar man kan köpa – men det syns inte att det är reklam.

→ Hur märker man att det är reklam? Är det tydligt?

Exempel 3:

”Supergod läsk – utan socker!”

Men i det finstilta står att den visst innehåller socker.

→ Vad är vilseledande här?

Eleverna arbetar i par eller smågrupp.

Uppgift:

Skapa en reklam som är tydlig och schysst. Det kan vara för t.ex. en reflex, skolfrukt eller något man vill tipsa andra om.

Fundera på:

  • Vad är budskapet?
  • Hur ser man att det är reklam?
  • Hur har ni säkrat att er reklam inte luras på något sätt?

Eleverna kan rita en affisch, skriva ett manus eller spela in ett enkelt reklamklipp.

Avsluta lektionen med en gemensam reflektion:
  • Varför får man inte luras i reklam?
  • Hur kan vi veta om något är vilseledande?
  • Vem hjälper till att stoppa reklam som inte är okej?

Tips! Om du ser något som är vilseledande eller lurigt så kan du visa för en vuxen och få hjälp att anmäla annonsen. Läs mer på Reklamkollen.

NIX Telefon – vem får ringa och varför?

Den här lektionen handlar om NIX Telefon, en tjänst som hjälper människor att slippa säljsamtal.

I den här lektionen får eleverna lära sig vem som får ringa, när det är okej, och hur man ser skillnad på reklam och information.

Lärarstöd och facit

Planering

Planera för cirka 40–45 minuter: bakgrund och samtal 10 minuter, Ellen-övningen 10 minuter, sorteringsövningen 15 minuter och avslutning 5–10 minuter. Eleverna behöver inte använda egna telefoner eller skapa konton.

Efter lektionen ska eleverna kunna beskriva vad NIX-Telefon hjälper människor att göra, skilja mellan olika syften med telefonsamtal och ge exempel på hur man kan tacka nej och ta hjälp.

Att tänka på

NIX-Telefon är en del av självregleringen och ett register som uppringande företag ska förhålla sig till. Det är inte en teknisk blockering av varje samtal. Reglerna omfattar försäljning, marknadsföring och insamling. Undantag finns bland annat för uttryckligt samtycke och vissa kundrelationer. Ett uttryckligt nej direkt till ett företag ska respekteras även om personen är kund.

Direktreklam får inte riktas till barn under 16 år. Det gäller exempelvis försäljning per telefon direkt till barnet, även när numret inte finns i NIX. Ansvaret för att följa reglerna ligger hos det uppringande företaget.

Använd de påhittade fallen. Eleverna ska inte behöva visa privata meddelanden, telefonnummer eller familjens avtal. Ingen behöver berätta om egna obehagliga upplevelser. Låt elever som inte vill spela rollspel formulera ett svar skriftligt i stället.

Ibland ringer företag människor för att sälja saker, exempelvis mobilabonnemang, strumpor eller prenumerationer. Det finns de som tycker att sådana samtal stör och vill kunna säga nej tack till sådana samtal.

NIX telefon är en ”spärr-tjänst” dit man kan anmäla sitt telefonnummer för att ”berätta att”:

  • ”Jag vill inte bli uppringd av företag som vill sälja eller samla in pengar.”

När ett nummer är ”nixat” får företag inte ringa för att sälja något.

Men det finns några tillfällen då samtal ändå kan vara tillåtna:

  • Om man redan är kund hos ett företag och de ringer om sådant man redan använder, t.ex. mobiloperatören som ringer om ett befintligt mobilabonnemang där bindningstiden håller på att ta slut.
  • Om man själv tidigare har tackat ja till att bli kontaktad av det företaget, det kallas för samtycke.

Om samtalet bara handlar om information, alltså inte säljer eller samlar in pengar. Då kan vissa organisationer ringa, som en kyrka som berättar om verksamhet i området. Det viktiga är att de som ringer måste följa reglerna och de får inte låtsas ”informera” om de egentligen vill sälja eller samla in pengar.

Prata om:

  • Hur skulle det kännas om företag ringde dig för att sälja saker?
  • Varför är det bra att man kan säga nej till sådana samtal?
  • Varför får vissa ändå ringa, även om man är nixad?
  • Vad är skillnaden mellan att sälja något och att bara informera om något?

Läs om Ellen:

Ellen bor med sin pappa. En kväll ringer det på Ellens mobil. Det är ett företag som vill sälja tandkräm. Men pappa har anmält Ellens nummer till NIX Telefon. Får de ändå ringa?

Fundera tillsammans:

  • Har företaget gjort rätt?
  • Vad skulle Ellen eller hennes pappa kunna säga?

Svarsstöd

  1. Säljaren ska avbryta försäljningen till Ellen när det framgår att hon är 11 år. Det är företaget som ansvarar för att följa reglerna.
  2. Ellen kan säga: ”Jag vill inte köpa något. Nu lägger jag på.” Hon behöver inte argumentera.
  3. Hon kan berätta för sin pappa eller en annan vuxen hon litar på. Den vuxna kan hjälpa henne att spara uppgifter om samtalet och vid behov kontakta företaget eller anmäla marknadsföringen som skett trots att inget kundförhållande finns och att numret är registrerat i spärr-listan NIX-Telefon.
  4. Särskilt skydd för barn gäller oavsett om telefonnumret är NIX:at eller ej.

Läs upp olika exempel – får företag ringa eller inte, till en person som har Nixat sitt telefonnummer?

Exempel:

  • Din mobiloperatör som vill sälja en ny mobil och mobilskal
  • En organisation som vill berätta om sitt arbete för barn i krig och be om ditt stöd i form av en månadsgåva.
  • Tidningen ”Kalle Anka” som du prenumererar på och som håller på att ta slut
  • Ett nystartat företag som vill sälja strumpor

Låt eleverna diskutera och förklara varför.

Kom ihåg: Reklam i telefon måste följa regler – och NIX Telefon hjälper till att stoppa samtal man inte vill ha.

Stöd till sorteringsövningen

Om ni redan är kunder så får alltså operatören ringa trots att numret är spärrat hos NIX-telefon. Men om ni ber dem att aldrig ringa igen, måste de ha ett eget spärr-register och inte ringa er framöver.

Månadsgåvan är insamling. Uppringande organisation ska respektera spärren. Ett gott ändamål är inte i sig ett undantag

Tidningen ringer i försäljningssyfte. Men i och med att ni är kunder/befintliga prenumeranter så får företaget ringa så länge ni inte uttryckligen har bett dem att inte ringa. Däremot får företaget in sälja något till barn under 16 år, samtalet ska alltså föras med föräldrarna.

Här finns det inget kundförhållande och företaget får inte ringa de nummer som är spärrade i NIX-Telefon

Diskutera i helklass:
  • Vad är NIX Telefon till för?
  • När får företag inte ringa?
  • När kan ett samtal ändå vara okej?

När kändisar gör reklam

Vi ser kändisar överallt – i sociala medier, reklam, tv och sport. Men varför används de så ofta i reklam? Och vad händer när en känd person förknippas med ett varumärke?

I den här lektionen får eleverna diskutera hur och varför företag samarbetar med kända personer – och reflektera över hur det påverkar oss.

Kändisar är en del av vår vardag. Vi ser dem i media, i nyheter – och i reklam. De är ofta förebilder, och företag vet att vi lägger bättre märke till det en känd person visar upp.

Företag använder kändisar i reklam för att:

  • Skapa uppmärksamhet
  • Göra produkten mer populär
  • Få oss att känna igen varumärket
  • Påverka unga som ser upp till personen

Prata om:

  • Varför tror ni att företag vill använda kändisar i reklam?
  • Hur påverkar det oss när en person vi känner igen visar upp en produkt?

Tips: Undvik att fokusera på elevernas egna idoler – håll samtalet på en mer allmän nivå.

Vem är Michael Jordan?

Michael Jordan är en av världens mest kända basketspelare. Han spelade i laget Chicago Bulls i USA och vann många mästerskap. Jordan är också känd för att ha gjort reklam för märket Nike – tillsammans skapade de de berömda skorna Air Jordan. Hans samarbete med Nike är ett av de mest kända exemplen på när en känd person gör reklam för ett företag.

Visa bilden på Michael Jordan.

Diskutera i helklass

  • Vad gjorde honom till en bra person att använda i reklam?
  • Vem riktar sig reklamen till?
  • Hur påverkar hans närvaro vad vi tycker om produkten?

Flera exempel

Vill du använda ett annat exempel finns även t.ex. Serena Williams eller Astrid Lindgren i kampanjer för barns rättigheter.

Eleverna arbetar två och två. De kan rita, skriva eller presentera muntligt.

Elevinstruktion:

Ni ska välja en klassisk produkt – till exempel en cykelhjälm, skolmat, reflex, bok eller idrottssko.

Arbeta med frågorna:

  • Om ett företag skulle använda en känd person för att göra reklam – vem skulle passa?
  • Varför just den personen?
  • Vad skulle reklamen vilja säga?

Tips: Välj gärna en historisk eller allmänt känd person som till exempel Astrid Lindgren eller Greta Thunberg.

Diskutera i helklass:
  • Är det bra eller dåligt att kändisar gör reklam?
  • Påverkas du mer när du ser någon känd i en reklam?
  • Skulle du vilja göra reklam om du var känd?

Lär dig granska reklam – vem vill vad?

Vad vill reklamen säga – och vem står bakom budskapet?

I den här lektionen får eleverna lära sig att känna igen olika syften med reklam och träna på att granska den med ett kritiskt öga. De får diskutera tillsammans och arbeta enskilt med frågor som hjälper dem förstå hur reklam påverkar oss i vardagen.

Reklam finns nästan överallt. Men varför finns reklam egentligen? I den här lektionen tränar vi på att förstå vad reklam vill, vem som står bakom den och hur den påverkar oss. Reklam kan ha olika syften:

  • Informera – berätta något viktigt
  • Övertyga – få dig att köpa, göra eller tänka något
  • Påverka en åsikt – få dig att hålla med

Vi ser inte alltid reklam som ser ut som reklam. Ibland kan den dyka upp i ett spel, i en video eller mitt bland nyheter. Därför är det smart att lära sig känna igen reklambudskap – oavsett hur de ser ut.

Prata om i helklass:

  • Hur många reklambudskap tror du att du har sett idag?
  • Var såg du dem? (mobil, buss, sociala medier, affischer…)
  • Vad ville de att du skulle göra?
  • Har du sett reklam som inte såg ut som reklam?

Berätta om informationskampanjen för eleverna. Genom att använda detta exempel kan eleverna förstå att reklam inte alltid handlar om att sälja något, utan också kan användas för att informera och skydda allmänheten.

Guldbältet – reklam om bälte i bussen

Kampanjen ”Guldbältet” vill få fler att använda säkerhetsbälte när de åker buss. Fast det är lag på att ha bälte, glömmer många det ändå. Reklamen vill påminna oss om att bälte räddar liv – även i buss. 

Exempel på annons ur kampanjen “Hela Sörmland pratar bälte”, en del av Guldbältet.

Diskussionsfrågor

  • Vad är syftet med den här kampanjen?
  • Vem är avsändaren, och varför är det viktigt?
  • Hur skiljer sig denna typ av reklam från reklam för produkter som godis eller leksaker?
  • Varför tror du att vissa glömmer att ta på sig bältet i bussen?
  • Hur kan reklam hjälpa oss att komma ihåg viktiga saker – som att ta på bältet?

Låt eleverna arbeta i grupper och välja en av följande uppgifter (informera, övertyga eller påverka).

Elevinstruktioner

Nu är det er tur att arbeta med reklam. Ni ska välja en av uppgifterna nedan och sedan besvara frågorna.

  • Informera: Gör en reklam som visar varför det är viktigt att använda cykelhjälm.
  • Övertyga att köpa: Skapa reklam för en ny, cool cykelhjälm.
  • Påverka en åsikt: Gör reklam som får både barn och vuxna att tycka att hjälm är smart att använda – och snygg.

Svara på följande frågor:

  • Var ska reklamen synas? (TV, affisch, spel, sociala medier…)
  • Vad ska den innehålla? (bild, ljud, text, film…)
  • Hur tror du att folk skulle reagera på din reklam?

Avsluta övningen med att några av grupperna presenterar sin reklam.

Avsluta lektionen med att låta eleverna prata i par.

Diskussionsfrågor:
  • När möter du reklam under en vanlig dag?
  • Varför gör man reklam – även när man inte säljer något?
  • Har du sett reklam som försöker få dig att tycka eller tänka på ett visst sätt?
  • Hur kan man ta reda på vem som ligger bakom reklamen?