NIX Telefon – vem får ringa och varför?

Den här lektionen handlar om NIX Telefon, en tjänst som hjälper människor att slippa säljsamtal.

I den här lektionen får eleverna lära sig vem som får ringa, när det är okej, och hur man ser skillnad på reklam och information.

Lärarstöd och facit

Planering

Planera för cirka 40–45 minuter: bakgrund och samtal 10 minuter, Ellen-övningen 10 minuter, sorteringsövningen 15 minuter och avslutning 5–10 minuter. Eleverna behöver inte använda egna telefoner eller skapa konton.

Efter lektionen ska eleverna kunna beskriva vad NIX-Telefon hjälper människor att göra, skilja mellan olika syften med telefonsamtal och ge exempel på hur man kan tacka nej och ta hjälp.

Att tänka på

NIX-Telefon är en del av självregleringen och ett register som uppringande företag ska förhålla sig till. Det är inte en teknisk blockering av varje samtal. Reglerna omfattar försäljning, marknadsföring och insamling. Undantag finns bland annat för uttryckligt samtycke och vissa kundrelationer. Ett uttryckligt nej direkt till ett företag ska respekteras även om personen är kund.

Direktreklam får inte riktas till barn under 16 år. Det gäller exempelvis försäljning per telefon direkt till barnet, även när numret inte finns i NIX. Ansvaret för att följa reglerna ligger hos det uppringande företaget.

Använd de påhittade fallen. Eleverna ska inte behöva visa privata meddelanden, telefonnummer eller familjens avtal. Ingen behöver berätta om egna obehagliga upplevelser. Låt elever som inte vill spela rollspel formulera ett svar skriftligt i stället.

Ibland ringer företag människor för att sälja saker, exempelvis mobilabonnemang, strumpor eller prenumerationer. Det finns de som tycker att sådana samtal stör och vill kunna säga nej tack till sådana samtal.

NIX telefon är en ”spärr-tjänst” dit man kan anmäla sitt telefonnummer för att ”berätta att”:

  • ”Jag vill inte bli uppringd av företag som vill sälja eller samla in pengar.”

När ett nummer är ”nixat” får företag inte ringa för att sälja något.

Men det finns några tillfällen då samtal ändå kan vara tillåtna:

  • Om man redan är kund hos ett företag och de ringer om sådant man redan använder, t.ex. mobiloperatören som ringer om ett befintligt mobilabonnemang där bindningstiden håller på att ta slut.
  • Om man själv tidigare har tackat ja till att bli kontaktad av det företaget, det kallas för samtycke.

Om samtalet bara handlar om information, alltså inte säljer eller samlar in pengar. Då kan vissa organisationer ringa, som en kyrka som berättar om verksamhet i området. Det viktiga är att de som ringer måste följa reglerna och de får inte låtsas ”informera” om de egentligen vill sälja eller samla in pengar.

Prata om:

  • Hur skulle det kännas om företag ringde dig för att sälja saker?
  • Varför är det bra att man kan säga nej till sådana samtal?
  • Varför får vissa ändå ringa, även om man är nixad?
  • Vad är skillnaden mellan att sälja något och att bara informera om något?

Läs om Ellen:

Ellen bor med sin pappa. En kväll ringer det på Ellens mobil. Det är ett företag som vill sälja tandkräm. Men pappa har anmält Ellens nummer till NIX Telefon. Får de ändå ringa?

Fundera tillsammans:

  • Har företaget gjort rätt?
  • Vad skulle Ellen eller hennes pappa kunna säga?

Svarsstöd

  1. Säljaren ska avbryta försäljningen till Ellen när det framgår att hon är 11 år. Det är företaget som ansvarar för att följa reglerna.
  2. Ellen kan säga: ”Jag vill inte köpa något. Nu lägger jag på.” Hon behöver inte argumentera.
  3. Hon kan berätta för sin pappa eller en annan vuxen hon litar på. Den vuxna kan hjälpa henne att spara uppgifter om samtalet och vid behov kontakta företaget eller anmäla marknadsföringen som skett trots att inget kundförhållande finns och att numret är registrerat i spärr-listan NIX-Telefon.
  4. Särskilt skydd för barn gäller oavsett om telefonnumret är NIX:at eller ej.

Läs upp olika exempel – får företag ringa eller inte, till en person som har Nixat sitt telefonnummer?

Exempel:

  • Din mobiloperatör som vill sälja en ny mobil och mobilskal
  • En organisation som vill berätta om sitt arbete för barn i krig och be om ditt stöd i form av en månadsgåva.
  • Tidningen ”Kalle Anka” som du prenumererar på och som håller på att ta slut
  • Ett nystartat företag som vill sälja strumpor

Låt eleverna diskutera och förklara varför.

Kom ihåg: Reklam i telefon måste följa regler – och NIX Telefon hjälper till att stoppa samtal man inte vill ha.

Stöd till sorteringsövningen

Om ni redan är kunder så får alltså operatören ringa trots att numret är spärrat hos NIX-telefon. Men om ni ber dem att aldrig ringa igen, måste de ha ett eget spärr-register och inte ringa er framöver.

Månadsgåvan är insamling. Uppringande organisation ska respektera spärren. Ett gott ändamål är inte i sig ett undantag

Tidningen ringer i försäljningssyfte. Men i och med att ni är kunder/befintliga prenumeranter så får företaget ringa så länge ni inte uttryckligen har bett dem att inte ringa. Däremot får företaget in sälja något till barn under 16 år, samtalet ska alltså föras med föräldrarna.

Här finns det inget kundförhållande och företaget får inte ringa de nummer som är spärrade i NIX-Telefon

Diskutera i helklass:
  • Vad är NIX Telefon till för?
  • När får företag inte ringa?
  • När kan ett samtal ändå vara okej?

När kändisar gör reklam

Vi ser kändisar överallt – i sociala medier, reklam, tv och sport. Men varför används de så ofta i reklam? Och vad händer när en känd person förknippas med ett varumärke?

I den här lektionen får eleverna diskutera hur och varför företag samarbetar med kända personer – och reflektera över hur det påverkar oss.

Kändisar är en del av vår vardag. Vi ser dem i media, i nyheter – och i reklam. De är ofta förebilder, och företag vet att vi lägger bättre märke till det en känd person visar upp.

Företag använder kändisar i reklam för att:

  • Skapa uppmärksamhet
  • Göra produkten mer populär
  • Få oss att känna igen varumärket
  • Påverka unga som ser upp till personen

Prata om:

  • Varför tror ni att företag vill använda kändisar i reklam?
  • Hur påverkar det oss när en person vi känner igen visar upp en produkt?

Tips: Undvik att fokusera på elevernas egna idoler – håll samtalet på en mer allmän nivå.

Vem är Michael Jordan?

Michael Jordan är en av världens mest kända basketspelare. Han spelade i laget Chicago Bulls i USA och vann många mästerskap. Jordan är också känd för att ha gjort reklam för märket Nike – tillsammans skapade de de berömda skorna Air Jordan. Hans samarbete med Nike är ett av de mest kända exemplen på när en känd person gör reklam för ett företag.

Visa bilden på Michael Jordan.

Diskutera i helklass

  • Vad gjorde honom till en bra person att använda i reklam?
  • Vem riktar sig reklamen till?
  • Hur påverkar hans närvaro vad vi tycker om produkten?

Flera exempel

Vill du använda ett annat exempel finns även t.ex. Serena Williams eller Astrid Lindgren i kampanjer för barns rättigheter.

Eleverna arbetar två och två. De kan rita, skriva eller presentera muntligt.

Elevinstruktion:

Ni ska välja en klassisk produkt – till exempel en cykelhjälm, skolmat, reflex, bok eller idrottssko.

Arbeta med frågorna:

  • Om ett företag skulle använda en känd person för att göra reklam – vem skulle passa?
  • Varför just den personen?
  • Vad skulle reklamen vilja säga?

Tips: Välj gärna en historisk eller allmänt känd person som till exempel Astrid Lindgren eller Greta Thunberg.

Diskutera i helklass:
  • Är det bra eller dåligt att kändisar gör reklam?
  • Påverkas du mer när du ser någon känd i en reklam?
  • Skulle du vilja göra reklam om du var känd?

Lär dig granska reklam – vem vill vad?

Vad vill reklamen säga – och vem står bakom budskapet?

I den här lektionen får eleverna lära sig att känna igen olika syften med reklam och träna på att granska den med ett kritiskt öga. De får diskutera tillsammans och arbeta enskilt med frågor som hjälper dem förstå hur reklam påverkar oss i vardagen.

Reklam finns nästan överallt. Men varför finns reklam egentligen? I den här lektionen tränar vi på att förstå vad reklam vill, vem som står bakom den och hur den påverkar oss. Reklam kan ha olika syften:

  • Informera – berätta något viktigt
  • Övertyga – få dig att köpa, göra eller tänka något
  • Påverka en åsikt – få dig att hålla med

Vi ser inte alltid reklam som ser ut som reklam. Ibland kan den dyka upp i ett spel, i en video eller mitt bland nyheter. Därför är det smart att lära sig känna igen reklambudskap – oavsett hur de ser ut.

Prata om i helklass:

  • Hur många reklambudskap tror du att du har sett idag?
  • Var såg du dem? (mobil, buss, sociala medier, affischer…)
  • Vad ville de att du skulle göra?
  • Har du sett reklam som inte såg ut som reklam?

Berätta om informationskampanjen för eleverna. Genom att använda detta exempel kan eleverna förstå att reklam inte alltid handlar om att sälja något, utan också kan användas för att informera och skydda allmänheten.

Guldbältet – reklam om bälte i bussen

Kampanjen ”Guldbältet” vill få fler att använda säkerhetsbälte när de åker buss. Fast det är lag på att ha bälte, glömmer många det ändå. Reklamen vill påminna oss om att bälte räddar liv – även i buss. 

Exempel på annons ur kampanjen “Hela Sörmland pratar bälte”, en del av Guldbältet.

Diskussionsfrågor

  • Vad är syftet med den här kampanjen?
  • Vem är avsändaren, och varför är det viktigt?
  • Hur skiljer sig denna typ av reklam från reklam för produkter som godis eller leksaker?
  • Varför tror du att vissa glömmer att ta på sig bältet i bussen?
  • Hur kan reklam hjälpa oss att komma ihåg viktiga saker – som att ta på bältet?

Låt eleverna arbeta i grupper och välja en av följande uppgifter (informera, övertyga eller påverka).

Elevinstruktioner

Nu är det er tur att arbeta med reklam. Ni ska välja en av uppgifterna nedan och sedan besvara frågorna.

  • Informera: Gör en reklam som visar varför det är viktigt att använda cykelhjälm.
  • Övertyga att köpa: Skapa reklam för en ny, cool cykelhjälm.
  • Påverka en åsikt: Gör reklam som får både barn och vuxna att tycka att hjälm är smart att använda – och snygg.

Svara på följande frågor:

  • Var ska reklamen synas? (TV, affisch, spel, sociala medier…)
  • Vad ska den innehålla? (bild, ljud, text, film…)
  • Hur tror du att folk skulle reagera på din reklam?

Avsluta övningen med att några av grupperna presenterar sin reklam.

Avsluta lektionen med att låta eleverna prata i par.

Diskussionsfrågor:
  • När möter du reklam under en vanlig dag?
  • Varför gör man reklam – även när man inte säljer något?
  • Har du sett reklam som försöker få dig att tycka eller tänka på ett visst sätt?
  • Hur kan man ta reda på vem som ligger bakom reklamen?

Vad är reklam?

Reklam finns nästan överallt – på affischer, på bussar och på nätet. Men vad är reklam egentligen? I den här lektionen pratar vi om vad reklam är.

Den här lektionen hjälper oss att:

  • Prata om vad reklam vill
  • Lära oss skillnaden mellan reklam, nyheter och information

Vi ser och hör många olika saker varje dag – i böcker, på skärmar, i tidningar och på nätet. Ibland är det reklam, ibland nyheter och ibland information. Men det kan vara svårt att veta vad som är vad. En nyhet kan ibland kännas som reklam – och tvärtom.

Genom att tänka på två saker kan vi lättare förstå om det vi ser är reklam, en nyhet eller information.

  • Vem har gjort det vi ser?
  • Vad vill det vi ser säga?

Tre sorters budskap vi kan möta

  1. Reklam – vill att vi ska köpa något.
    Exempel: En affisch som visar en ny saft.
  2. Nyheter – berättar om något som har hänt.
    Exempel: En tidning som berättar om en fotbollsmatch.
  3. Information – vill att vi ska veta något viktigt.
    Exempel: En affisch i skolan som säger att brandlarmet ska testas.

Reklam finns för att få oss att vilja ha något. Det kan vara nya skor, en leksak, en glass eller en mobil. Företag gör reklam för att vi ska:

  • Bli nyfikna
  • Börja gilla en sak
  • Berätta om den för andra

Prata om

  • Var brukar ni se reklam?
  • Minns ni någon reklam ni har sett?
  • Hur får du reda på nya filmer, saker eller nyheter?
  • Varför tror ni att reklam finns?

1: Visa bilden

Visa eleverna en klassisk reklambild, till exempel denna från 1961:

mediasmart_lektion_kellogs

Bildbeskrivning: En tecknad björn håller en banan och står bredvid en skål med Cornflakes och ett paket med en färgglad tupp på framsidan. 

Texten: ”The best to you each morning.”

2: Prata om bilden

Titta på bilden tillsammans och prata om vad ni ser.

  • Vad ser du i bilden?
  • Hur märker man att det här är reklam?
  • Vad tror du att bilden vill att du ska göra eller känna?
  • Hur vet du att det här är reklam?

3: Sammanfatta

Förklara för eleverna att reklam ofta använder glada bilder och färger för att få oss att vilja köpa något. I det här fallet vill reklamen att vi ska köpa Cornflakes till frukost.

Elevinstruktioner:

Nu är det er tur att göra reklam!

Välj något du gillar:

 – det kan vara din skola, en leksak, ett djur eller din favoritmat.

Rita en bild och skriv en mening som passar till.

Du kan också klippa och klistra om du vill.

Tips:

När alla är klara kan ni ha en utställning i klassrummet med era reklambilder.

 

Låt några elever visa sin reklambild och berätta:

– Vad vill din reklam att vi ska göra?

På nätet och framför skärmen

Vi använder skärmar varje dag – vi spelar, tittar, läser och klickar. I den här lektionen pratar vi om vad vi gör på skärmen, hur ofta vi är där – och varför det är bra att kunna se skillnad på reklam och annat innehåll.

Den här lektionen hjälper oss att:

  • Fundera på vad vi gör på skärmen – och hur ofta
  • Upptäcka att reklam ibland gömmer sig
  • Träna på att tänka efter – vem vill något av mig?

Reklam på tv eller i tidningen är ofta lätt att känna igen. Men på nätet kan reklam gömma sig. I spel, appar och på sociala medier finns ofta reklam – fast den inte alltid ser ut som reklam.

Därför är det viktigt att vi tänker efter:
  • Vem har gjort det här?
  • Vad vill de att jag ska göra?

Börja med att prata om i klassen, hur ni använder skärmar – och vad ni ser där. Här är några frågor att fundera på tillsammans:

  • Vad brukar ni göra när ni använder en mobil, surfplatta eller dator?
  • Spelar ni spel? Tittar ni på klipp? Läser ni något?
  • Har ni sett reklam i något spel eller på sociala medier?
  • Hur ser den reklamen ut? Var det lätt att se att det var reklam?

Elevinstruktioner:

Tänk på en vanlig dag – vad gör du på mobilen, surfplattan eller datorn?

1. Spelade du spel?

  • Vad spelade du?
  • Fanns det reklam i spelet?

2. Tittade du på tv eller klipp?

  • Vad såg du?
  • Fanns det någon reklam?

3. Surfade du på nätet?

  • Vilka sidor var du på?
  • Fanns det reklam? För vad?

4. Använde du sociala medier?

  • Vilka appar?
  • Vad såg du för reklam?

Efteråt:

Berätta i små grupper vad du gjorde på skärmen – och försök komma på något ni alla såg reklam för. Någon får berätta för hela klassen!

Avsluta lektionen med en gemensam fundering i helklass:
  • Varför är det bra att kunna se skillnad på reklam och annat när du är på nätet?

Låt eleverna rita eller skriva sitt svar och dela med en kompis eller i liten grupp.

Låt några elever dela sina tankar.  Du kan följa upp med:

  • Hur känns det om man inte vet att något är reklam?
  • Vad kan hända om man tror att allt man ser är sant?

Lär dig om loggor – och gör en egen

En logga är en bild eller ett ord som visar vad något kommer ifrån – som en tåglogga eller skolans skylt. I den här lektionen får vi titta på loggor, prata om varför de finns, och göra en egen logga för vår skola.

Den här lektionen hjälper oss att:

  • Upptäcka hur loggor hjälper oss känna igen företag och produkter
  • Fundera på varför företag och platser har loggor
  • Skapa en egen logga som visar något viktigt för oss

En logotyp – eller logga – är en bild eller text som visar vilket företag, lag eller plats något kommer ifrån. Det kan vara bara text, bara en bild – eller båda.

Exempel:

  • En tupp på ett cornflakespaket
  • En cirkel med ett S i för skolan
  • Kommunens symbol på en skylt

Fråga till klassen:

 – Har ni sett någon logga idag?

  • Vad är en logga?
  • Var ser vi loggor?
  • Vad är det loggan vill visa?
  • Är en logga samma sak som reklam?

OBS. Undvik att prata om “favoriter” – fokusera i stället på vad loggan berättar.

FN (Förenta Nationerna)

Symbol: Jordglob omgiven av olivkvistar

Vad den signalerar: Fred, samarbete, hela världen

Diskussion: “Vad tror ni den här loggan vill visa?” Svar: fred, hjälpas åt.

  • Vad tror ni den här loggan vill visa?
SJ (Statens Järnvägar)

Symbol: En stiliserad vingformad logotyp i svart och vitt, som ofta används tillsammans med bokstäverna “SJ”.

Vad den signalerar: Tåg, resor, Sverige, kollektivtrafik

Diskussion: 

“Vad tror ni den här loggan hör ihop med?” Svar: Tåg, stationer, biljetter, resor.

“Vad är bra med att ha en logga för tåg?”  Svar: Man vet snabbt vilket tåg det är, det blir lätt att känna igen

  • Vad tror ni den här loggan hör ihop med?
  • Vad är bra med att ha en logga för tåg?

Elevinstruktioner:

Nu är det er tur!

Så här gör ni:

Titta på skolans riktiga logga (om det finns en)

  • Vad visar den? Hur ser den ut?

Skapa en ny logga för skolan:

  • Det kan vara en ny version av den ni redan har
  • Eller en helt ny idé!

Rita, färglägg och skriv något om loggan om ni vill.

Vill ni – häng upp loggorna i klassrummet och gör en egen loggautställning!

 

Samla klassen och fundera tillsammans:

”Varför gör företag eller skolor loggor?”

Exempel att prata mer om:

  • Fotbollslagets logga – hur vet vi vilket lag det är?
  • Skolans skylt – hur vet vi att det är just vår skola?

Varför är kändisar med i reklam?

Många företag vill att kända personer ska visa deras produkter – för då är det fler som lägger märke till dem. I den här lektionen pratar vi om varför företag använder kändisar i reklam.

Den här lektionen hjälper oss att:

  • Fundera på varför företag vill använda kändisar
  • Prata om hur kändisar påverkar vad vi gillar
  • Tänk efter – gillar vi produkten, eller personen?

En kändis är någon som många vet vem det är. Det kan vara en skådespelare, en artist, en idrottsstjärna eller någon som är känd från sociala medier. Det är viktigt att veta att kändisar får betalt och kan tjäna mycket pengar på att vara med i reklam. Kändisar kan hjälpa företag att:

  • Göra reklam för smink, kosmetika, spel och många andra produkter
  • Få fler att gilla deras produkter

Prata om:

  • Vad är en kändis, tycker ni?
  • Har ni sett en kändis göra reklam?

Visa filmen med Michael Jackson som gjorde reklam för Pepsi.

Michael Jackson, en av världens mest kända popstjärnor, samarbetade med Pepsi i en stor reklamkampanj 1984. I reklamen sjöng han en omarbetad version av sin hitlåt ”Billie Jean” med texten anpassad för att passa Pepsi. Denna kampanj var en del av Pepsis strategi att koppla sitt varumärke till ungdomskultur och popmusik, vilket gjorde att många förknippade Pepsi med Michael Jackson under lång tid.

Prata om filmen:

  • Vem ser vi?
  • Vad gör personen reklam för?
  • Varför tror ni företaget vill använda just den personen?

Vad kan vi lära oss av det här?

Reklam med kändisar kan göra att vi lägger extra mycket märke till en produkt. Ibland kanske vi gillar en sak mer – bara för att en person vi tycker om gör reklam för den.

Frågor att arbeta med:

  • Kan en idol få fler att vilja ha en viss sak?
  • Hur känns det att se någon man gillar i reklam?
  • Är det alltid bra för företag att använda kändisar i reklam tror ni?
Välj en av dessa uppgifter:
  • Berätta om en av dina idoler. Gör hen reklam för något?
  • Om du var med i en reklam – vad skulle du vilja göra reklam för?

Låt eleverna rita eller skriva sitt svar och dela med en kompis eller i liten grupp.

Samla klassen och fundera tillsammans:
  • Varför tror ni att företag vill använda kändisar i reklam?
  • Hur kan det kännas att se sin idol i en reklamfilm?

Det finns inga rätt eller fel svar – det viktigaste är att tänka efter!